Det naturliga när man blir sjuk är att dra ner på kalorierna, äta mindre och träna mindre, eller hur? Men det är inte helt rätt. Kanske behöver du dra ner på ditt energiintag över lag, men det är trots allt i maten du har byggstenarna som behövs för att kroppen ska kunna hämta sig. ”Du behöver mat som är rik på antioxidanter, antiinflammatoriska ämnen och aminosyror som kan hjälpa kroppen att bli starkare”, säger dietisten Kelli Jennings på Apex Nutrition. ”Genom att äta rätt kan du återhämta dig snabbare”. Det här är hennes förslag på mat som får dig tillbaka i löpskorna snabbare.

Öring
En dos öring innehåller så klart en mängd omega­3, men också proteiner och ämnen som hämmar allt från hälseninflammation som uppkommit på grund av för mycket löpning eller inflam­ mation på grund av en fraktur. Om du väger 80 kilo behöver du runt 130 gram protein varje dag. Att få det proteinet från öring är ett väldigt bra alternativ.

Dos: 170 gram öring tre gånger i veckan.

Sötpotatis
Den här knölen är rik på vitamin A, och det är viktigt för att bygga upp många vita blodkroppar som i sin tur kan hand­ skas med dina infektioner. Potatis är också rik på vitamin C. Det främjar huden och är viktigt för att bygga upp nytt kol­ lagen, som ofta tänjs ut och slits under träning.

Dos: Minst en gång per dag. Varva med spenat och morötter.

Yoghurt
Förutom att vara en bra proteinkälla innehåller yoghurt också kalcium och vitamin D, vilket har visat sig snabba upp muskeluppbyggnaden och givetvis bygga skelettet. De nyttiga bakterierna i yoghurt gör det också lättare för kroppen att ta upp andra näringsämnen och därmed stärka immunförsvaret.

Dos: 100­ – 200 gram per dag.

Älg och rådjurskött
Protein, järn och zink – i massor. Det är viktigt att du får i dig järn, bland annat för att förebygga skador. Överträning och allmän trötthet beror inte sällan på järnbrist. Zink är viktigt för immun­ försvaret och läkande av sår.

Dos: Runt 100 gram, eller en liten köttbit, minst tre till fyra gånger i veckan under återhämtningen.

Sojabönor
Inte alltid lätta att få tag på (bortsett processade produkter) men välsorterade butiker kan ha både frysta och råa bönor. Sojaprotein kan hjälpa dig förebygga och återbygga leder och reducera inflamma­ tioner. De innehåller också en hög halt av aminosyran prolin, som har visat sig finnas i kollagen och blodceller. Bönorna innehåller också den mindre kända genistein, en flovonoid som fungerar som antioxidanter gör i kroppen, och som främjar immunförsvaret och fungerar antiinflammatoriskt.

Dos: Ät som snacks varje dag.

Läs även:
Ren energi
Många motionärer är mer intresserade av sitt träningsschema än sin kost. Med ett ordentligt näringsintag – i stil med proffsens – kan du hitta de extra krafterna som krävs för att slå ditt personliga rekord och klättra i resultatlistan, eller bara njuta mer av dina träningspass.
Klicka här för att fortsätta läsa artikeln.

UR Outside nr 9-2011

En och en halv miljon kalorier, det är mängden energi som Team HTC – Highroad, bestående av nio man, bränner under en tre veckor lång tävling som Vuelta a España. Walter Groezinger har varit teamets kock sedan 2002 och det är hans uppgift att se till att cyklisterna är fulltankade. Efter kulinariska studier i bland annat Stuttgart, vet Walter vad som funkar. En favoriträtt under hårda dagar i bergen är italiensk potato gnocchi. ”Det är bra bränsle och samtidigt lätt att smälta”, säger han. Rätten tar en och en halv timme att göra och mättar fyra utsvultna cyklister. (AG)

Potato Gnocchi Tourmalet
1. Koka ett kilo potatis och skala dem efter att de har svalnat.

2. Mosa potatisen och tillsätt 3,5 dl vetemjöl, två piskade äggulor, 0,5 dl olivolja, 0,5 tsk muskot, salt och peppar. Forma bollar och låt dem ligga 15 minuter.

3. Såsen: Fräs en hackad rödlök och tre klyftor finhackad vitlök på mediumvärme till dess de är genomskinliga. Tärna en zucchini och bryn den gyllengul. Blanda i 4 dl krossade tomater, 1 tsk mejram, 0,5 dl sweet chilisås, salt och peppar. Ta bort från värmen.

4. För att forma gnocchin, dela dem i fyra delar och rulla till två centimeter tjocka korvar. Skär dem i tre centimeter långa delar. Strö på lite försiktigt med mjöl.

5. Lägg ner dem försiktigt i saltat vatten. Inte alla samtidigt. Efter fyra till fem minuter flyter de upp till ytan – då tar du bort dem. Doppa dem i kallt vatten och låt dem torka.

6. Lägg gnocchin, såsen, 0,5 dl färskhackad basilika och 1 dl fetaost i en ugnsform och värm i 180 grader i 20 minuter. Strö över 0,5 dl parmesan, pinjenötter och färsk basilika. Värm fem minuter till, så att osten precis smälter.

Läs även:
Drömjobb: Jamie Oliver
Få inom matbranschen har den stjärnstatus som 36-årige Jamie Oliver. Få, om ingen, har förändrat britteras syn på deras egen kosthållning som han. Med sitt nya program, Food Revolution, ger han sig utomlands för att visa världen baksidorna med processad mat och med ambitionen att få oss tillbaka till köket. Det han lär sig är hur svårt det är att få oss att ändra på våra recept.
Klicka här för att fortsätta läsa artikeln.

Få maträtter ger så mycket energi som en sprängfylld lasagne. Och få rätter är så goda(?). Denna ultradistansrätt tankar din kropp full med energi och tar ungefär två timmar att laga och 40 minuter att förbereda. Receptet är väl tilltaget så att det blir flera måltider över – lasagne är ju godast dagen efter.

UR Outside nr 8-2011

Lasagne med myskpumpa och polenta

1. Häll 7 dl vatten i en stekpanna och vispa i 3 dl polenta (majsgröt), 2 msk olivolja, en nypa salt, 2 hackade klyftor vitlök och 1?2 tsk rivet citronskal (kan uteslutas). Rör om i fem minuter på mediumvärme innan du lägger det på en bakplåt med bakplåtspapper som blivit penslat med olivolja. Kyl en timme i kylskåpet.

2. Skala och hacka 7 dl myskpumpa (butternut squash) och värm det sedan 20 minuter i ugnen på 190 grader.

3. Pensla en lasagneform med olivolja och häll över hälften av polentan i formen. Häll över lite olivolja. Lägg på ett lager pumpa, sprid en deciliter blåmögelost, en skivad tomat och en 1 dl riven mozzarella. Täck med resten av polentan och lite olivolja. Avsluta med ytterligare 1 dl riven mozzarella.

4. Täck med folie och sätt in i ugnen på 190 grader. Färdig på 10-15 minuter. Servera med valnötter.

Läs fler recept här.

Smakernas återkomst
Mats-Eric Nilsson; Ordfront
Med boken Den hemliga kocken sparkade han undan benen på diverse halvfabrikat och bekväma ”mattillverkare”, men han gjorde också läsarna fullständigt förvirrade: Vad ska man äta när det mesta tydligen inte går att äta? Svaret kom med uppföljaren Äkta vara. Nu följer Mats-Eric Nilsson upp med ytterligare en bok där han tar ett grepp om själva tillagningen, inte bara råvarorna.

I Smakernas återkomst presenterar han svenska råvaror och ger exempel på hur och när man ska använda dem. Boken är full av recept, men du hittar inga kryddmått och exakta förhållanden – Mats-Eric vill att du ska testa dig fram och inte lita blint på recept. Lite Kajsa Warg över det helt enkelt. Måttet ”en nypa” tycker han är tillräckligt exakt. Som i tidigare böcker har han ambitionen att utbilda och avslöja.

Han tar upp exempel från ”baksidan” av grönsakshyllorna där perfekta tomater (med 10 millimeter i maximal avvikelse) hamnar i klass I-lådan och hur klass II tomater (som då inte håller kravet 10 millimeter) fullständigt ratas på marknaden. Hur peruanska sparris transporteras 11 500 flygkilometer och hur stora farmer i tredje världen överodlar för att vara säkra på att få tillräcklig mängd ”perfekta” gröna bönor (spikraka och exakt 100 millimeter). Detta är den viktigaste kokboken på marknaden. (GM)

Friluftssport och äventyrsidrott
Klas Sandell, Johan Arnegård och Erik Backman; Studentlitteratur
Att det finns universitet med ”äventyrsutbildningar” i kursutbudet säger en del om hur omfattande ”sportifieringen” av friluftslivet är. Finns det universitetskurser i ämnet måste det finnas litteratur och här är den senaste i ämnet. Friluftssport och äventyrsidrott av bland annat forskare Klas Sandell är tänkt för idrottslärare, studenter och ledare inom idrott och friluftsliv, men den kan möjligtvis nå utanför de pedagogiska kretsarna om läsaren har intresset, kan blunda för den akademiska layouten och det strama språket.

Boken belyser en intressant utveckling inom friluftslivet och författarna ställer sig bland annat frågan om friluftslivet och naturen är på väg att tappa sin betydelse, eller om äventyrsbad, skidtunnlar och klätterväggar är nytändningen för friluftslivets lekfullhet. De åtta kapitlen har kompletterats med beskrivningar från olika experter, som Outsides multisportexpert, Mikael Lindnord (som givetvis ger sin bild av multisport), Anders Tysk (långfärdsskridskor) och Renata Chlumska (äventyr). Boken fungerar som en ganska bra sammanfattning av den senaste forskningen i ämnet och ger många funderingar.

Mjölkrevolutionen
Fredrik Colting; Nicotext
Den nyutgivna boken Mjölkrevolutionen handlar faktiskt inte bara om mjölk som man lätt skulle kunna tro, utan om rätten att välja. Vi får köpa cancerframkallande, hjärtattacksframkallande, diabetesframkallande och överviktsframkallande produkter av den enkla anledningen att vi vill ha rätten att göra våra egna val. Men varför får vi inte köpa opastöriserad mjölk?

Kanske har du tagit för givet att opastöriserad mjölk är farligt, för det är ju den åsikten som Livsmedelsverket framför. Men vad händer egentligen med mjölken när den pastöriseras? Författaren Fredrik Colting (triathleten Jonas Coltings bror) tar oss med på en resa genom mjölkens historia. Synen på den sterila produkt som står i hyllan kommer plötsligt aldrig mer att bli den samma. Boken beskriver detaljerat hur mjölken gick från färskvara till dagens separerade, standardiserade, vitaminiserade och homogeniserade dryck och hur mycket av dess tidigare avgudade egenskaper som försvunnit längs vägen.

”Det är viktigt att förstå att näring inte bara är de siffror som står tryckta på kartongen”, skriver Colting. ”Alla komponenter i en levande matvara, små som stora, är beroende av varandra. Vitaminer stödjer fettupptag, enzymer stödjer mineraler. Plockar man bort någon liten del riskerar man att hela kedjan rasar samman”.

Huruvida opastöriserad mjölk är en del av lösningen på hälsokrisen, ekonomikrisen, landsortskrisen och miljökrisen som författaren påstår, kan man kanske ifrågasätta. Den är dock utan tvekan ett bra exempel på hur dagens vinstkrävande livsmedelsindustri påverkar utbudet i butikernas hyllor. Läs boken, ta del av branschens kommentarer och det hälsosamma vita guldet i kyldisken kommer att framstå som en vacker, men mycket falsk, kopia. (MN)

Rese-app
Den pixlade versionen av Lonely Planet – apparna – kan helt klart förbättra dina resor. Om du använder Android finns det 25 olika stadsguider som med hjälp av telefonens GPS talar om var du är och var närmsta restaurang eller kajakuthyrning finns. Har du svårt att själv uttala vad du vill säga, låter du appen göra det, på ett av de 18 språken. För iPhone är det ännu bättre: mer än 130 appar finns på marknaden och du hittar allt från ljudbaserade vandringsturer i London till appar som kan koppla dig direkt till hotellens eller restaurangernas bokningssystem. Tips: Hitta Wi-Fi när du använder de senare funktionerna för att inte få en överraskning på räkningen. Pris: från gratis till 50-lappen, beroende på telefon och app; lonelyplanet.com (MF)

Läs om fler böcker här.

UR Outside nr 9-2011

Planen var att mötas norr om Timothys hem i San Francisco, på en klinik där han skulle få en rejäl dos C-vitamin injicerat intravenöst för att testa hur det funkade ihop med fettförbränning och muskelåterhämtning. Men han hade blivit försenad på grund av en bilolycka på Golden Gatebron. Han tänkte inte stressa, trots att han 2007 publicerade boken The 4-hour Workweek: Escape 9-5, Live Anywhere, and Join the New Rich, en bok som blev New York Times bestseller och gjorde honom känd via massiv uppmärksamhet i CNN, NBC, USA Today, Fortune och Outside.

Nästan en timme senare träffar jag honom på ett café med sin dator framför sig och ett iPhone-headset i öronen. För att vara 33 år ser han otroligt vältränad ut. Om man ska tro vad han skriver i sin uppföljare, The 4-Hour Body: An Uncommon Guide to Rapid Fat-Loss, Incredible Sex, and Becoming Superhuman, så krävs det inte så mycket för Tim att nå dit han är. Den 571 sidor tjocka boken (som finns recenserad på outsideonline.se) är fullproppad med i princip allt som de flesta av oss önskar, men inte hinner med: bygga muskler, bränna fett, hålla andan som Houdini, sova bättre och leva längre. Han påstår till och med att han kan hjälpa kvinnor som har orgasmproblem nå klimax.

Han har recept på hur du tappar 10 kilo på 30 dagar, utan att träna. Varje utmaning börjar med att han konsulterar experter (toppforskare, idrottare, porrstjärnor), sen låter han sig själv bli försökskanin (injektioner, kött-och-nött- diet) och förklarar sedan i text hur du ska kunna nå samma resultat med hans råd. Målet är att hitta vad han kallar – den minsta möjliga dosen – den enklaste vägen (och oftast den snabbaste). Nyckeln till att hacka ditt liv, påstår han. När vi börjar prata dröjer det inte länge innan han börjar trumma med sina fingrar mot kroppen. Det måste vara koffeinet.

OUTSIDE Tror du verkligen att det finns genvägar till allt?
TIM Jag tycker att ordet genväg har fått en negativ klang, som att man fuskar. Jag lär mig nya saker genom att vara strikt analytisk snarare än att testa mig fram genom tips och rekommendationer och där inlärningskurvan bara är svagt stigande.

Det handlar alltså om att klura ut formeln?
Det handlar om att klura ut vad du måste göra. Du måste fixa A innan du kan gå vidare till B eller C. Men du måste första lista ut vad A är. Du behöver till exempel grundfysik för att bli en löpare. Jag brukar leta efter avvikelser. Jag letar efter personer som är bra på något de egentligen inte skulle vara bra på, som killen på 170 centimeter och en vikt på 100 kilo, men som ända presterar bra tider på ultradistansmarathon.

Är det brist på motivation som gör att vi inte lyckas nå våra mål?
Jag skulle nog inte säga att det beror på motivationen. Den viktiga frågan är: Vilka är incitamenten? Låt oss säga att jag skapar ett gym där man betalar 3 000 kronor den första månaden. För varje gång man besöker gymmet drar jag bort 200 kronor. Och innan du skriver under tar vi en bild på dig i bara kallingar och om du inte gör ett visst antal gymbesök publiceras bilden på en offentlig sajt. Jag garanterar att det skulle vara ett jävligt effektivt gym.

Man ska alltså använda pengar och fåfänga som incitament?
Absolut. Titta på vad som funkar. Vi gillar att tala om belöningar, positivt tänkande och positiv feedback. Men det tragiska är att skam, förnedring, pengaförlust fungerar desto bättre.

Vi beger oss till ett gym där Tim brukar boulder- och styrketräna. Han går hit för att han gillar att vikterna är skitiga. ”För mycket krom och blänk gör mig obekväm”, förklarar han. Jag tittar på när han gör sina ordinarie fyra set marklyft. Han böjer sig ner, tar några snabba andetag som ger ett bra båltryck, något han kallar ”Valsamalvamanöver”, och lyfter sedan lugnt upp 265 kilo. En tanig klättrare bredvid gapar av förvåning. Tim låtsas inte märka något.

Varför tyngdlyftning? Vad är poängen, förutom att lyfta mer och mer?
Nja, vad är poängen med att springa längre och längre, förutom att springa längre distanser? Visst, ökad styrka genererar ökat självförtroende. Jag tänkte börja träna jujitsu igen. Så, härifrån [han böjer sig ner], om jag vill – boom! – lyfta dig upp och kasta iväg dig [han exploderar mot mig och vrider runt], behöver jag styrka i höften. Gud! Folk tror att min undertitel ”supermänniska” är en överdrift.

Om du går in på ett gym och frågar de största killarna om du kan köra emellan när de tränar benböj, och du använder samma vikter för att köra axelpress, då känner du dig som en supermänniska. Det är väldigt kul att se när människor blir starkast på gymmet när de inte trodde att det var möjligt. Jag känner gymnasietjejer som lyfter fyra eller fem [20 kilo] vikter från marken. Att träna upp en kille på 60-70 kilo att kunna lyfta 180 kilo tar två, tre månader.

Hur känns det att kunna bygga en sådan styrka?
Grymt. Jag går från gymmet och känner mig tio gånger bättre än när jag kom hit. Jag mår fantastiskt!

Läs även övriga artiklar ur serien:
Drömjobb – Paolo Roberto • Drömjobb – Ola Skinnarmo • Drömjobb – Anna Jansson • Drömjobb – Adrian Nordenborg • Drömjobb – Jamie Oliver • Drömjobb – Mike Rowe

Många motionärer är mer intresserade av sitt träningsschema än sin kost. Med ett ordentligt näringsintag – i stil med proffsens – kan du hitta de extra krafterna som krävs för att slå ditt personliga rekord och klättra i resultatlistan, eller bara njuta mer av dina träningspass.

AV Aaron Gulley, UR Outside nr 9-2011

Ät för att vinna
Josh Cox försök att slå världsrekord under 50-kilometersmaran Rock ’n’ Roll Arizona 2009 gick om intet för att han titt som tätt var tvungen att springa på toaletten. ”Jag kände mig helt okej i benen men jag hade problem med vätskan”, säger han. Vad hade han gjort för fel? För att undvika uttorkning drack han för mycket, svullnade upp och spydde sex gånger innan loppet var över.

Cox sinkades av kräkanfallen, men trots det slog han det amerikanska 50-kilometersrekordet med över fyra minuter. ”Då tänkte jag att om jag kan slå det amerikanska rekordet när jag har en sån här kass dag, så kan jag slå världsrekordet om jag bara får ordning på min kost”. Det är inte bara Cox som har drabbats av liknande bakslag. Enligt en studie som nyligen publicerades i International Journal of Sports Physiology and Performance, rapporterade nästan en fjärdedel av ultramaratonlöparna som deltog i två stora amerikanska lopp att de hade problem med matsmältningen.

Och 23 procent sa att de avbröt loppet på grund av illamående eller kräkningar, vilket bara bekräftar det som Cox fick lära sig den hårda vägen. ”Träningen är den lätta biten,” säger han. ”Kosten är ditt hemliga vapen”. Det är lätt att hänga upp sig på att träna hårdare, men att ändra kosten kan verkligen göra under för resultatet. Och god näringslära måste börja långt innan startpistolen fyras av.

En studie som gjordes 2009 av forskare vid Southern Connecticut State University visade att cyklister som ändrade sin kost för att gå ner i vikt förbättrade sina tider med nästan 10 procent – lika mycket som de cyklister som regelbundet började göra intensiv intervallträning. Motionärer går ofta miste om de här fördelarna för att de inte bryr sig tillräckligt. ”Folk anstränger sig till det yttersta för att välja en coach och planera sin träning,” säger idrottsdietisten Suzanne Girard Eberle, ”men mat och näringslära prioriteras inte”.

Har du planerat morgondagens träningspass men inte vad du ska äta till frukost? Vet du hur många gram kolhydrater och protein du kommer att behöva den första timmen efter träningen? Om svaret är nej, kanske du går miste om en del av träningens positiva effekter. ”Träning är som att gå i skolan och näringslära är som att göra dina läxor,” säger dietisten Jenna A. Bell, som har skrivit boken Energy to Burn från 2009.

”Även om du går på alla lektionerna, är det inte särskilt troligt att du kommer att göra bra ifrån dig på proven om du inte gör dina läxor”. Och precis som i skolan, så gör du bättre ifrån dig ju mer du lär dig om vad du bör äta och när du bör äta det. Månaderna efter maratonloppet i Arizona finjusterade Cox sin kost. På tävlingsdagar såg han till att få i sig mer näring och mindre vätska genom att använda energigeler som han spädde ut med vatten.

Under ett lopp i januari hyvlade han imponerande nog av 3 minuter och 32 sekunder från sin förra bästatid och missade världsrekordet med bara sju sekunder. ”Det handlade om att jag inte fick i mig tillräckligt med kalorier under densistadelenavloppet,”sägerhan.Under de sista 10 kilometrarna hade han inte tömt sina drickflaskor helt. ”Lite finslipning bara, så kommer jag att vara betydligt snabbare nästa gång,” säger han.

Det gäller även oss andra. Det finns inget magiskt recept, men en gedigen förståelse för hur man bäst fyller kaggen kan leda till enorma förbättringar.

Ät rätt
Glöm komplicerad måltidsplanering. Skapa bra matvanor baserat på grundläggande kunskap och håll dig till följande tre principer:
1. Ät regelbundet: Det bästa man kan göra för att förbättra sin kost är att ge struktur till ätandet. Studier har visat att regelbundna måltider resulterar i jämnare blodsockernivåer, lägre kolesterol och mindre underhudsfett. Framgångsrecept: Planera tre måltider per dag och två mellanmål däremellan. Ät var tredje till var fjärde timma för att hålla hungern borta.
2. Förenkla: ”Att äta bra behöver inte handla om begränsningar,” säger Leslie Bonci, ansvarig för idrottsnutrition vid University of Pittsburgh. ”Istället för att hänga upp sig på varje liten kalori är det bättre att fokusera på helheten och behovet av protein, kolhydrater och fett”. Framgångsrecept: Dela upp varje måltid i tredjedelar. Den första tredjedelen ska vara protein, till exempel fisk eller kyckling, den andra delen frukt och grönsaker, och den sista delen spannmål.
3. Hoppa över bukfyllan: ”Många använder träningen som en ursäkt för att stoppa i sig vad de vill,” säger dietisten Kelli Jennings, som arbetar för Apex Nutrition i Golden, Colorado. ”Men kosten ska komplettera din träning, inte sabotera den”. Framgångsrecept: Jennings föreslår att man skiljer på vardagsmat och träningsmat. De dagar du tränar bör fokus ligga på prestationskalorier och de dagar du inte gör det bör du äta nyttiga, oraffinerade livsmedel.

Bekanta dig med hjältematen

Vissa livsmedel är överlägsna andra. Detta är basvaror du bör ha i skafferiet för att prestera bättre.

Avocado: Innehåller nyttiga fetter som ökar bentätheten, innehåller kalcium och hjälper kroppen absorbera A-vitaminets antioxidanter. Den har även antiinflammatoriska egenskaper och är rik på phytokemikalier, vilka kan minska de skadliga effekterna av UV-strålning. Sveringsförslag: Rör ihop lite guacamole eller lägg den tärnad i en sallad. Försök också att laga mat med avocadoolja, som har den högsta stekpunkten av alla vegetabiliska oljor.

Mandlar: Denna nöt innehåller resveratrol, ett naturligt antiinflammatoriskt ämne, och massor av elektrolyter (99 milligram magnesium, 257 milligram kalium och 75 milligram kalcium i drygt en halv deciliter mandlar) som hjälper till att förebygga muskeltrötthet och kramp. Det finns också bevis för att de minskar det dåliga LDL-kolesterolets förmåga att förkalka ådrorna med upp till 50 procent. Sveringsförslag: Köp alltid mandlar med skalet på (många av näringsämnena finns där) och mixa ner dem i en smoothie eller ät dem som de är. Pröva att ersätta vetemjöl med mandelmjöl i våfflor och söta bakverk.

Honung: Kolhydraterna i binas nektar är perfekta för träning. Den innhåller både fruktos och sackaros, och dess låga glykemiska index gör att energin frigörs långsammare och jämnare. Honung i råform innehåller enzymer som underlättar matsmältningen. Sveringsförslag: Blanda till en smoothie med honung och frukt efter träningspass eller en tävling.

Kokosnötsolja: Kallpressad kokosnötsolja innehåller stora mängder triglycerider, nyttiga fetter som är svåra att få i sig (tänk bröstmjölk). De är bra för hjärtat, stabiliserar blodsockret och är en utmärkt energikälla som är både lättsmält och förser kroppen med snabbt bränsle. Sveringsförslag: Använd den till stekning eller som ersättning för smör, eller svälj en matsked efter träningen.

Vassleprotein: Vassleprotein är en biprodukt från ostproduktion som kan hjälpa dig bevara muskler efter hård träning. Leta efter vassletillskott som är odenaturerade; dessa förser cellerna med ämnen som behövs för att producera glutation, en kraftfull antioxidant. Sveringsförslag: Blanda en sked osötad vassle i yoghurt, flingor eller smoothies.

Grönkål: Inte nog med att den här bladgrönsaken har antiinflammatoriska och kolesterolsänkande egenskaper; den är så full av glukosinolater att den är en av de bästa avgiftarna som finns och hjälper till att rensa ut slaggprodukter som bildas under träning. Sveringsförslag: Ångkoka och servera till middagen, eller dränk den i olivolja och grilla tills den blir krispig.

Håll koll på vikten

Många är besatta av vikten på sin utrustning men de skulle ha större nytta av att fokusera på kilona runt magen. ”Det handlar inte alltid om att gå ner i vikt, utan att minska kroppsfettet,” säger Matt Fitzgerald, en San Diego-baserad expert på idrottsnutrition som har skrivit boken Racing Weight. ”Att bli lite tunnare är ett säkert kort för uthållighetsidrottare som vill förbättra sin tider”. Det bästa sättet att hitta din optimala tävlingsvikt och kroppssammansättning är att hålla koll på dina resultat under en längre tid. Följ de här enkla stegen för att komma igång.

1. Ta reda på hur många procent kroppsfett du har på kroppen nu. En kroppsfettsvåg räcker, men det finns mer exakta instrument.

2. Fastställ vilken procentandel kroppsfett du vill uppnå. Använd din nuvarande procentandel kroppsfett och tabellen till höger för att sätta ett realistiskt mål. En 35-årig man med 16 procents kroppsfett kan till exempel sikta på 12 procent till en början. Om du är mer en 10 procentenheter över idealet, dela siffran på hälften.

3. Räkna ut din kroppsfettsmassa. Multiplicera din vikt med procentandelen kroppsfett. Om du till exempel väger 75 kilo: 75 kilo x 0.16 = 12 kilo

4. Räkna ut din fettfria kroppsmassa. Subtrahera din kroppsfettsmassa från din vikt: 75 kilo – 12 kilo = 63 kilo.

5. Fastsäll vilken procentandel fettfri kroppsmassa du vill uppnå. Subtrahera din önskade procentandel fett från 100: 100 – 12 = 88 procent.

6. Räkna ut din önskade tä?vlingsvikt. Dela din nuvarande fettfria kroppsmassa (steg 4) med din önskade fettfria kroppsmassa (steg 5): 63 / 0.88 = 71,6 kilo

Ideal andel kroppsfett vid tävling
Ålder: M20–29 Kroppsfett: 3–10%
Ålder: M30–39 Kroppsfett: 5–12%
Ålder: M40–49 Kroppsfett: 6–15%
Ålder: M50+ Kroppsfett: 8–17%
Ålder: W20–29 Kroppsfett: 10–16%
Ålder: W30–39 Kroppsfett: 11–17%
Ålder: W40–49 Kroppsfett: 13–20%
Ålder: W50+ Kroppsfett: 14–22%

Klicka på siffrorna nedan för att fortsätta läsa artikeln.

UR Outside nr 9-2011

”Kolla!”, säger han. Han håller upp en telefon med en krossad display. Det jag ser på bilden bakom den spruckna plasten är något väldigt konstigt. Det är en bild hämtad från internet som visar två gigantiska får med så mycket päls att man skulle kunna förväxla dem med ullmammutar. Fåren kommer från Skottland, men man hittar dem inte skuttandes omkring på höglandet. På bilden står de vid en strand full av drivved. De kallas North Ronaldsayfår och är delvis förvildade.

Med en skolpojkes entusiasm berättar Jamie om fåren som vandrar stränderna upp och ner på Orkneyöarna. Det som intresserar honom mest är deras kost. ”De äter bara havsväxter, så deras näringsintag är through the fucking roof”, säger han. ”Sjögräs och havsväxter är mer eller mindre supermat”. För inte så länge sedan blev Jamie så fascinerad av dessa kelpätande bestar att han flög upp till North Ronaldsay, som är den nordligaste av Orkneyöarna, för att titta närmare på fåren.

En lokal slaktare styckade och preparerade ett får till honom, och med lite hjälp av whisky, så klart, trollade de ihop en storlagen måltid. ”Den blev otrolig”, säger han. För snart ett decennium sedan blev Jamie ”Den nakna kocken”, en rufsig yngling som trummade på grytorna och körde omkring på vespa. Han gjorde sig en förmögenhet samtidigt som han omvände människor till att tycka att det var coolt att kunna tillaga en perfekt grillad kyckling.

Det skedde en global föryngring av matrörelsen. Kockar blev helt plötsligt som rockstjärnor och Jamie var helt plötsligt Billie Joe Armstrong. Jamie skulle ha kunnat glida in i en bekväm roll som chefskock med kändisskapet som bränsle: öppna ytterligare en restaurang, skrivit ytterligare en kokbok, gästa någon talkshow och laborerat med spektakulära muffins. Istället blev han en frontfigur till något som man kan tycka inte ska behöva någon marknadsföring: Den hälsosamma maten.

Helst av allt vill han att barn börjar äta hälsosamt. I den Emmy-vinnande serien Jamie Oliver’s Food Revolution, som hade premiär förra året, är det inte kocken som är naken, utan skolmaten som erbjuder skolbarn en mängd processad mat och knap- past en morot i sikte. I serien förespråkar Jamie något som man kan tycka är solklart och mycket enkelt: Låt oss skapa smartare, starkare och mindre sjuka barn genom att förbättra skolluncherna. Låt oss ge dem frukt och grönsaker.

Dra ner på socker och stärkelser. Och låt oss lära dem hur man lagar mat. Detta är väl något vi alla kan skriva under på, eller? Nä, tydligen inte. Som tack för hans goda intensioner hamnade han i en hel del problem. Under första inslaget, som utspelar sig i amerikanska Huntington, West Virginia, gick han rakt in i en vägg av opposition och apati. Byråkrater som inte ville förändra. Föräldrar som inte verkade bry sig. Tv-profiler som hindrade hans väg. I samband med den första sändningen bjöd David Letterman in honom till Late Show och kallade honom mer eller mindre för idiot.

Till den andra säsongen tog han sig an skolor i Los Angeles. Reaktionerna blev ännu värre och han vägrades helt enkelt inträde. För att visa hur mycket socker skolbarnen får i sig under en normal skolvecka bara genom jordgubb- och chokladdryckerna fyllde han en skolbuss med socker. ”Om inte det gör folk upprörda vet jag inte vad som hjälper”, säger Jamie. Kanske är inte supersized yankees så glada åt att bli uppläxade av någon charmig kändiskock från overseas.

”Alla talar om förändring”, säger han. ”Men förändring är något som är svårt att få till”. Jamie är den första som erkänner att projektet inte riktigt blev den succé som förväntades. Men han är van vid motgångar. Som barn kämpade han med dyslexi och hans val att studera mat föll sig naturligt för det var bara då han inte kände sig bortkommen och malplacerad. ”Så här var det”, säger han.

”Småstadkille från en by. Älskar mat. Behöver speciallektioner i skolan. Strular till allt, förutom matlagningen. Drar till London för att plugga. Får högsta betyg för första gången. Skaffar självförtroende. Förvirrande. Vid 21 års ålder är jag chef på en av Londons bästa restauranger”. Detta var den lilla restaurangen vid vattnet som serverade italienskt och som introducerade färska örter och olivolja av kvalitet i den brittiska gastronomin.

Så en dag 1997 fick restaurangen besök av ett filmteam. Jamie skulle egentligen inte ha varit på plats men hoppade in för en kollega. ”Helt plötsligt hamnade jag i en dokumentär och dagen efter ringde folk som galningar. Tre olika produktionsbolag frågade om jag var intresserad av att göra ett eget matprogram”. Den nakna kocken var född. Titeln syftar på hans avskalade och enkla recept.

”Och när jag var 24 hade jag tjänat 20 miljoner kronor, sålt fyra miljoner böcker och jag fattade inte vad fan som hade hänt”. Efter Den nakna kocken och alla tv-program diskuterade han med sin far om all dynga som brittiska studenter stoppade i sig. ”Min pappa sa ’Handling väger tyngre än ord. Kör’”. Med de orden i bakhuvudet skapade han Jamie’s School Dinners, en dokumentär från 2005 om den sorgliga maten i skolan.

Det blev succé och han presenterade kort därefter kampanjen Feed me Better som inspirerade regeringen till en fond med syfte att förbättra hälsan hos brittiska skolbarn. Enligt Jamie fanns det bara ett land som behövde mer hjälp med sin kosthållning än England: USA. Därför gjorde de en copy-paste på det brittiska programmet och försökte hitta en amerikansk motsvarighet. Men projektet gick sådär. ”Ingen hade modet att ta tag i detta projekt tillsammans med mig”, säger han.

”Jag kände också att tv-bolagen var rädda för att skrämma bort potentiella annonsörer”. 2009 presenterade han idén till Ryan Seacrest på amerikanska Idol. Han gillade idén men tyckte att Jamie skulle vara värd. Med Obama på plats kände Jamie att ”Amerika var i ett unikt stadium av öppenhet”. Oavsett hur serien Food Revolution får fäste runt om i världen kommer Jamie att jobba med dessa frågor. I juli skickade jag ett mail till Jamie och undrade hur det gick och om det kommer en tredje säsong av serien. ”Tv som verkligen är reality, tv som vågar sticka ut och tv som berättar sanningen kommer alltid att ha en framtid.”

Läs även övriga artiklar ur serien:
Drömjobb – Paolo Roberto • Drömjobb – Ola Skinnarmo • Drömjobb – Anna Jansson • Drömjobb – Adrian Nordenborg • Drömjobb – Tim Ferriss • Drömjobb – Mike Rowe

Glutenfria produkter är inte bara trendiga och något för överkänsliga. En glutenfri kost kan ge dig den boost du har saknat.

AV Gordy Megroz, UR Outside nr 8-2011

Det var inte en isande storm eller lungödem som fick alpinisten och Everestveteranen Dave Hahn att vända på Everest 1999. Det var en bit bröd. Under två år hade Dave (som i våras toppade Everest för 13:e gången) haft problem med magen: diarré, långvarig svaghet och allmänt orolig mage. Han misstänkte aldrig att det var den energirika maten (pastan, müslin och brödet) som var grunden till hans problem.

Men det visade sig att han hade utvecklat intolerans mot det protein som finns i vete, råg och korn: glutenintolerans, eller celiaki som sjukdomen heter. ”Det var ett helvete”, säger Dave och tänker tillbaka på klättringen. ”Jag skulle vara den rutinerade klättraren i teamet, men på grund av mig återvände vi till lägret efter skymningen”. Idag är Dave fri från sin glutenintolerans och han har aldrig känt sig starkare. ”Jag hade inte kunnat fortsätta att klättra om jag inte hade fått behandling”, säger han.

Antalet fall av glutenintolerans har ökat drastiskt. Ny forskning pekar på att inte bara atleter med orolig mage gynnas av att sluta med pastafrosseri inför tävlingar. En studie från Marylands universitet som publicerades i mars visar att runt 20 miljoner amerikaner är känsliga för gluten, och då är alla glutenintoleranta som visade positivt i glutentestet borträknade. Vid glutenintolerans slätas tarmluddet ut så att den skadade slemhinnan har svårt att ta upp näring.

Symptomen kan vara allt från trötthet och magsmärtor till depression och höftsmärtor. Glutenkänslighet ger inte lika allvarliga symptom men kan minska kapaciteten hos den som har ambitioner med sin träning. En som lagt om sin kost och verkligen intresserat sig för hur olika typer av mat påverkar prestationsförmågan är OSguldmedaljören i skidskytte Björn Ferry.

”I min bok beskriver jag vilka positiva effekter LCHF-kosten hade på mig”, säger han och radar upp exempel: ”Jag sover bättre på nätterna; är piggare mellan träningspassen; har färre sjukdomsdagar; håller konstant vikt; har fastare avföring; har fått minskad fettmassa samtidigt som jag har bibehållit muskelmassan under vintern”. (läs om Ferrys bok i: Bokrec: Ferry Food) En annan idrottare som har slutat att äta gluten är mountainbikeproffset Brian Lopes som tyckte att det var en bra idé för att, ”min polare sa att jag skulle fisa mindre om jag slutade med gluten”.

Han var inte glutenallergisk men åtta månader efter att han slutade med gluten i kosten körde han snabbare – 5 till 10 procent snabbare! Enligt Alessio Fasano, som var huvudförfattare till studien i Maryland, är tarmproblem i stil med Lopes vanliga bland glutenkänsliga. ”Om du är känslig för gluten kommer träningen att göra problemet än större”, säger han. Det är gamla nyheter för cykelteamet Garmin-Cervélos näringsfysiolog Robby Ketchell som sedan 2008 har sett en förbättring i återhämtningen bland cyklisterna, vilket han härleder till den glutenfria kosten.

”När våra killar cyklar bryter de ner muskelfibrer vilket skapar inflammation”, säger han. ”Vi måste bli av med inflammationerna så att de kan köra lika hårt dagen efter. Det sista vi vill ha är något som skapar än mer inflammation”. Forskarna vet inte varför glutenintolerans har blivit vanligare de senaste åren, men de tror att det har med den ökade användningen av glutenprodukter att göra. ”Gluten finns i allt fler produkter vi äter”, säger Robby.

”Det kan vara så att våra kroppar inte klarar så mycket gluten”. Det finns inget test man kan göra för att undersöka glutenkänslighet, men näringsfysiologen och författaren till The Gluten Free Diet, Shelley Case från Kanada, har några råd: Spring ett par kilometer på tid och växla över till en glutenfri kost i fyra veckor. Anteckna hur du känner dig. Sen gör du ytterligare ett löptest.

”Om du känner dig bättre under träningen och presterar bättre kan du mycket väl vara känslig mot gluten”, säger hon. Nästa steg är att hitta tillräckligt med kolhydrater som ersättning i din nya kost. En normalt aktiv människa behöver fyra gram kolhydrater per kilo kroppsvikt och dag. Väger du 70 kilo motsvarar det ungefär sju stora potatisar. Nancy Clark från Boston är författare till nio böcker om träningskost och rekommenderar linser, majs, quinoa och banan istället för bröd och pasta.

”Du kan inte kasta i dig en pizza efter en tävling”, säger hon. ”Du måste tänka på vad du äter”. Problemet är att gluten finns överallt, till och med i såser och salladsdressingar. Robby på Garmin-Cervélo rekommenderar inte alla att gå över till en glutenfri kost. Vete är en bra energikälla för alla som tränar – och som tål det. Ingen i Garmin-Cervéloteamet har sagt till honom att den glutenfria maten har varit dålig. ”Dessutom tvingas du att undvika en hel del processade livsmedel, och det gör dig än mer hälsosam.”

Få mer D-vitamin
Enligt en studie i Anticancer Research krävs så mycket som 4 000 till 8 000 IE (internationella enheter ; 1 IE= 0,025 mikrogram) per dag för att du ska dra full nytta av D-vitaminernas goda egenskaper som cancerbekämpare. Enligt samma studie fick endast tio procent av amerikanarna – framför allt de med utomhusjobb – den mängden sol. Det borde betyda att svensken knappast får mer sol. Tillhör du de andra 90 procenten bör du se till att få i dig lite mer fet fisk eller lite mer sol genom att till exempel gå tidigare från jobbet någon dag och dra ut på hojen. Tjugo minuter med sol tre gånger i veckan ger hyggligt med vitamin D.
-
-
Hett tips
En studie som publicerades i Journal of Applied Physiology visade att cyklister som tränade i 37 grader under en testperiod på tio dagar upplevde en 5-10-procentig förbättring när de senare tävlade, då i 13 grader. Forskarna tror att temperaturen ökade blodcirkulationen till musklerna vilket gav en ökad prestation över tid.

Stekt lax med potatis och spenatsallad
Tillagningstid: 30 minuter

1 Hetta upp olivolja i en gjutjärnspanna till mediumvärme. Stek en hackad gul lök, tärna ner potatis (med skal och allt på), tillsätt en handfull hackad röd, gul och grön paprika samt tre till fem klyftor pressad vitlök. stek tills det får en fin brun färg. rör om då och då. Flytta därefter pannan från plattan men håll blandningen varm.

2 gör salladen under tiden. Kombinera babyspenat med hackade tomater, rödlök, avokado, majs, morötter och sockerärtor – eller vad som finns hemma. Blanda ihop med olivolja, salt och peppar.

3 dränk in en 200-250 gram laxfilé i olivolja och sätt plattan på hög värme.

4 Bryn laxen med skinnet nedåt, i två till tre minuter. Vänd och bryn den ytterligare cirka fyra till fem minuter. skinnet kommer att släppa av sig självt. Tillsätt salt och peppar och stek den en gång till på andra sidan – dock inte för länge så att den blir överstekt.

UR Outside nr 7-2011

Läs även:
[Guld]-fisk
I ena ringhörnan av Alaskas Bristol Bay finns indianlax till ett värde av 2,1 miljarder kronor, en tillgång som försörjt fiskare som 29-åriga Lindsey Bloom i hundratals år. I andra ringhörnan finns Pebblegruvan med sin projektering av koppar och guld för hundratals miljarder. Förbered dig på det stora slaget om vildmarken.
Klicka här för att fortsätta läsa artikeln.

AV Brian Alexander, UR Outside nr 6-2011

Jag står vid entrén till ett stort konferensrum på ett Hiltonhotell i Del Mar, Kalifornien, när Ron Sineni, entreprenör med en gatuförsäljares energi, talar om för mig hur rik jag ska bli genom att sälja Evolv ? vatten på flaska. Jag är här ? utan att avslöja att jag är journalist ? för att lyssna på den presentation som ges till nuvarande och potentiella ”Evolvers”, människor som ska bli rejält bundna till produkten genom att köpa och sälja vidare till andra.

Efter ett tag tänker jag informera ledningen om att jag samlar material till en artikel, men först vill jag vara med på ett säljmöte. Och vilket möte: innan presentationen ens har börjat höjer Sineni Evolv till skyarna och får det att verka allt för bra för att nonchalera. ”Vårt erbjudande är fantastiskt!”, säger han. Sineni, 43, påstår att Evolv inte är något vanligt vatten.

Det tillverkas av ett företag, EvolvHealth, i Dallas, Texas, vars ägare spetsar vanligt, gammalt H2O med en tillsats kallad Archaea Active, vilket påstås kunna hindra uppkomst av cancer och hjärtsjukdom eftersom upptaget av syre i de röda blodkropparna stimuleras. Livslängden ökar och den fysiska prestationsförmågan stärks, allt på ett bräde. Det låter verkligen alldeles osannolikt – som en mirakelmedicin spetsad med EPO – och Sineni kan inte låta bli att använda ordet ”sagolik”.

Jag förklarar att jag inte är mycket till försäljare, bara en kille som har haft lite otur och som letar efter något att tjäna pengar på. Inga problem menar Sineni, han nästan skriker eftersom någon har höjt temperaturen i konferensrummet genom att kräma på med rockmusik. Jag behöver bara två saker för att lyckas: ”tro” och ”arbete”. Jag måste självklart tro på att vattnet är verksamt, men jag måste också tro på den dubbelbottnade kraften i Evolvs komplicerade finansiella konstruktion, som är kärnan i hela företaget.

Jag vet redan att Evolv inte säljs i affärer utan från person till person och pengar tjänar man på två sätt. När jag betalat medlemsavgiften på 50 dollar kan jag köpa en låda Evolv för 55 dollar, sedan värvar jag andra ”kunder” och säljer med vinst för 65 per låda. De stora pengarna ligger emellertid i att övertyga andra att bli fristående försäljare. Dessa personer bildar i sin tur min försäljningskanal.

När jag har etablerat en sådan och köper åtminstone två lådor i månaden kan jag bli ”managing executive”. Genom ett invecklat bonussystem får jag utbetalningar baserade på det antal lådor jag och de jag värvat säljer. Evolvs höjdare samlar på sig merparten av vinsterna, men jag kan också tjäna bra. Och vem vet vad som händer sedan? Jag kan bli ”executive director” om jag köper fyra lådor (220 dollar) och får ihop ett antal säljare i min försäljningskanal som köper totalt, säg 500 (27 500 dollar).

Det enda jag behöver göra, enligt Sineni, är att hitta många nya säljare som i sin tur hittar ”två Brian, sex Brian, tio Brian”. Det blir lätt eftersom jag börjar så tidigt. Företaget startade 2009 och när mötet hålls i slutet av 2010 är försäljningskanalerna fortfarande på utvecklingsstadiet. Dessutom kommer Evolv i själva verket att sälja sig själv. Vem vill inte ha hälsa och kraft direkt på flaska?

Jag tar plats i salen och snart är vi omkring 30 personer som har vad Sineni kallar ”businesshästkrafter”. Somliga är redan medlemmar, andra är bara nyfikna och några visar sig vara här för att tala väl om Evolv ? för att stärka företagets trovärdighet. En av dem är Tamilee Webb, på åttiotalet stjärna i träningsvideon Buns of Steel. Dennis Newman är en annan ? mästare i bodybuilding 1994 ? som ibland berättar sin historia i Evolvs reklamblad.

Han sitter framför mig, vänder sig om, skakar hand och ger mig en flaska vatten. Newman säger att det skyddar honom från cancer, en sjukdom som han vet en del om eftersom han drabbades av leukemi i mitten av nittiotalet. Den medicinska behandlingen hjälpte honom och nu säger han att Evolv håller honom frisk och fri från cancer. ”Det stödjer den hälsosamma inflammatoriska processen i kroppen”, förklarar han.

”Det finns nyttig och skadlig inflammation. Nyttig inflammation fick jag när jag tränade bodybuilding och musklerna inflammerades. Dålig inflammation är alla sjukdomar, cancer och annat. Och utarmningen av cellernas syre”. Någon stänger av musiken och en medelålders man, Jim Lutes, går upp på scenen. Lutes är ”master distributor” på Evolv, vilket placerar honom nära toppen i hierarkin. Han talar högt på ett rytmiskt sätt och säger att bara genom att vi är här, har vi visat att vi har de nödvändiga kvalifikationerna för framgång.

”Entreprenörer tänker annorlunda”, förklarar han. ”De har visioner, de tittar inte bara på. De ser inte öknen, de ser Las Vegas. De ser vad som kommer. De har andra idéer … En entreprenör säger, ’Hur kommer detta att påverka mig?’ inte ’Vad kommer det att kosta?’ En entreprenör älskar att jobba, eftersom han vill uppnå sin dröm!”.

Lutes har levt sin dröm genom att i mitten på nittiotalet sälja en annan produkt, men med samma affärsmodell som vi är här för att diskutera. ”För mer än femton år sedan hade jag en månadsinkomst på 50 000 dollar, som jag fick även om jag låg i koma”, säger han. ”Den kom även om jag var i Grekland, vilket jag var. Den kom om jag var i Brasilien, vilket jag var.”

På en jätteskärm börjar en video spelas upp och en kvinnoröst frågar ”hur våra liv kommer att bli. Hur skulle ditt liv vara om du kunde utvecklas som du ville?” Tusentals människor, säger hon, har blivit rika och friska genom att sälja och dricka Evolvs undergörande vatten. Härnäst syns en stilig, blond man när han strosar omkring på vad som visar sig vara hans privata egendom.

Kvinnorösten presenterar honom som ”Trey White, styrelseordförande för EvolvHealth och megaframgångsrik entreprenör”. White, 43, sitter i en pösig stol och försäkrar att vi kan bli precis som han. ”Jag ställer mina finansiella kunskaper, mitt team och mina pengar till organisationens förfogande”, säger han, ”för att hjälpa våra medlemmar att inte bara tjäna pengar, utan också att investera.”

Lutes visar några bilder för att lättare förklara konceptet med nätverksförsäljning, affärsmodellen som Evolv använder och som också är känd som multilevel marketing (MLM). Genom åren har ekonomer och kritiker varnat för dessa ekonomiska system, och konstaterat att de inte är något annat än komplicerade pyramidsystem som sannolikt kommer att lämna horder av förkrossade optimister efter sig.

Sineni talade tidigare med mig om denna kritik, avfärdade den och kallade Evolv, inte för en pyramid, utan en ”fenomenal struktur”. Nu förklarar Lutes hur det fungerar. ”2, 4, 6, 8, 16, 32, 64, 128, 256, 512, 1 024!” säger han. ”Matte kan jag! Om du värvar två personer och de får med två personer”, fortsätter han ”får du snart betalt för 2 000 lådor och hur många människor värvade du? Två!” Sedan visar han oss ett diagram på strukturen, och det är precis likt … tja, låt oss då kalla det en ziggurat.

Vare sig Evolv leder till champagne eller till bittra tårar, tjänar det ändå som ett fascinerande exempel på hur kraftfull människans längtan efter hälsa och välgång är och hur den, kombinerad med löften om rikedom, kan locka stora skaror av hoppfulla att göra i stort sett hopplösa satsningar.

Som det ska visa sig används MLM ofta för att sälja produkter, som likt Evolv påstår att hälsan kan stärkas genom något så enkelt som att äta eller dricka något preparat. Sådana produkter dyker upp överallt, ofta marknadsförda av personer som har arbetat i eller skapat andra MLM-företag och som göder en omfattande skuggekonomi.

Enligt branschorganisationen Direct Selling Association, uppgick intäkterna från direktförsäljning till över 200 miljarder kronor 2009, största delen kom från MLM-affärer. Kanske har du stött på Mona Vie’s Essential, en juice på acaibär från Amazonas som ”motverkar åldrande”, eller Limu Plus, en dryck med ”ryska adaptogener” vilka ”ökar kroppens kapacitet och stresstolerans”, eller IsaWater, som ”maximerar vätskebalansen på cellnivå”.

Klicka på siffrorna nedan för att fortsätta läsa artikeln, eller läs även:

Bristvitaminen
Vitamin D är som Tiger Woods – ständigt aktuell. Det har knappt passerat en vecka den här våren utan att det presenterats en rapport som belyser någon ny hälsonytta med solskensvitaminen: den stärker immunförsvaret, minskar risken för ett flertal olika cancerformer, skyddar hjärtat, förhindrar smärta i leder och muskler och förhindrar benskörhet och försvagade muskler när vi blir äldre. Depressioner, högt blodtryck, diabetes, multipel skleros, autism och fibromyalgi är tillstånd som kan vara kopplade till att man fått i sig för lite D-vitamin.
Klicka här för att fortsätta läsa artikeln.