Det är den 22 november och höstregnet ligger blytungt över Göteborg. På nöjesparken Liseberg går folk tätt sammanslingrande under sina paraplyer och barnen stapplar omkring i allvädersoveraller och sparkar i vattenpölar. Årets traditionella satsning ”jul på Liseberg” har dragit igång och den gör sitt bästa för att tränga igenom den kvävande yllefilt av blöt tristess som regnet frammanar. Träden lyser av miljontals små lampor, frigoliten på julgranarna är på plats och en bit i in i nöjesparken har man satt upp den skylt som faktiskt signalerar att det är vinter, vad du än tycker: ”Sälenbackarna 1 åkkupong”.

AV Ola Sandstig | UR Outside nr 12-2009

Läs även: Imperiet Skistar del 1 – Bidragsmonster eller glesbygdshjälte?

Bakom ”attraktionen” ligger Skistar, Skandinaviens dominerande vintersportaktör. Backen är inte stor, kanske 25 meter, men här finns skidor och pjäxor att låna för de små, en liten railpark för det större, och otroligt nog ­ snö. Nåväl, åtminstone är det vitt.
- ­Vi hade två decimeter förra veckan, men nu har det mesta regnat bort, säger killen i luckan.
När jag pratar med honom hostar det plötsligt till i en decimetertjock gul slang i backen. Efter några gurglande ljud spottar den ut något vitt som lägger sig i en pyramid bredvid backen. Temperaturen är åtta plusgrader och det sprutar snö ur en slang. Hur är det möjligt?

En ny sorts snökanon förklarar han. Den kan tillverka snö upp till 35 graders värme. Vad det innebär för skidåkare i framtiden kan man bara spekulera i. Men för Skistars del är den hypermoderna snömaskinen och skidbacken ett bevis på vad de är bäst på i hela Sverige ­ marknadsföring. Backen må ligga på Liseberg men det är ingen tvekan om vem som är avsändare. Uppe bland träden lyser en vit Skistarskylt och nere vid backen löper ett stort plank som ser ut som en Skistarkatalog. För den som råkar ha missat budskapet rullar det skidbilder på två 50-tumsskärmar. Den regnblöta familj som inte längtar bort i just det här ögonblicket är förmodligen immun mot marknadsföring.

Skistars skidbacke på Liseberg är inte bara ett tecken på smart marknadsföring utan också en vink om att kringaktiviteter till skidåkningen blir allt viktigare. Inte som inkomstkälla, men som ett medel att locka folk till det som ger de stora pengarna, liftkortsförsäljningen. Där ligger kärnverksamheten. Men chansen att hitta ett nytt skidområde i Skistars orter är mindre än på många andra orter. Att vara dominant inom svensk skidturism är inte synonymt med att dominera utvecklingen av själva skidåkningen.

Skistar sätter priserna
En knapp mil söder om Borlänge, mitt i Dalarna, ligger Romme Alpin. Pistnamn som ”Gruvhålet” avslöjar att det en gång i tiden pågick något annat här, precis som i hela Dalarna. Men på 1980-talet bestämde sig några entreprenörer för att anlägga liftar och idag har Romme Alpin vuxit till sig. Ett tiotal liftar, uppåt 30 nedfarter och en fallhöjd på 275 meter, gör Romme till en ganska typisk mellansvensk skidort, rent storleksmässigt. Det är en i raden av svenska skidorter, som i skuggan av Skistar satsar på svensk utförsåkning. Även om det inte alltid märks i mediebruset.

-­ Skistar är dominerande, men det är också de som marknadsför skidåkning i Sverige. De har lite muskler att lansera svensk skidåkning med och det spiller på oss andra också.
Det säger Bo Funke, vd för Romme Alpin, som bland annat har fått utmärkelsen som Dalarnas bäste entreprenör. Han tycker att Skistar står i helt egen klass även då det gäller bokningssystem och på att erbjuda boende kring skidorterna. Liksom många andra liftägare som Outside har talat med menar Bo Funke att Skistars dominans kan vara till en fördel ­ i vissa avseenden. Pelle Lindberg, vd för Strömma Fjäll & Aktivitet som driver Hemavan/Tärnaby menar att Skistar ibland fungerar som draglok.
­ Vi har kunnat följa efter i mycket utan att ta smällarna. Om dom höjer liftkortspriserna då kan vi haka på, då ifrågasätter ingen oss om vi också höjer, säger han och fortsätter.

Bilden ovan till höger: Bo Funcke VD – Romme Alpin

Klicka på siffrorna nedan för att fortsätta läsa artikeln.