Arbetsgivare: Stora och Små äventyr AB (eget) Lön: Runt 35 000 kronor/månad. Utbildning: Fjäll och vildmarksledarlinjen i Malung Favorituppgift: Inspirera andra genom äventyr och föreläsningar.

UR Outside nr 9-2011

I alla undersökning där frågan ”Vilket är ditt drömjobb?” dyker upp hamnar äventyraren på tio-topp-listan, ibland till och med på första plats. Varför? Vad lockar så många till ett jobb där ekonomin är lika osäker som utgången på expeditionerna? Är det så att vår bild av äventyraren är lika felaktig som bilden av den lyckliga och fria cowboyen, eller är detta världens bästa jobb? En annan fråga som dyker upp när man dissekerar detta udda yrke är att det verkar vara ett drömjobb som lockar fantasin, men som ytterst sällan blir till verklighet. Varför har vi annars bara en handfull äventyrare i landet? Ingen kan svara bättre på dessa frågor än Ola Skinnarmo, 38, som livnärt sig som äventyrare i snart 15 år och som nu även gett sig in i resebranschen.

OUTSIDE Finns det en framtid för den svenska äventyraren?
OLA Ja, det tror jag. Men jag tycker att man ska skilja på äventyrare och professionella äventyrare. För att genomföra stora expeditioner krävs som regel mycket pengar, därmed sponsorer och mediaexponering, men egentligen gör jag detta för att jag gillar utmaningar och friluftsliv. Drivkraften har aldrig varit pengar eller uppmärksamhet – det är bara en nödvändighet. Ska man vara professionell måste man tyvärr tänka paketering.

Hur ska det paketeras?
Jag tror att de vi gjorde med Nordostpassagen där vi följde Nordenskiöld i spåren var bra. Jag är stolt över att jag har satt Nordensköld på kartan för han var en stor och viktig person i den svenska historien. Förhoppningsvis känner folk till honom mer nu. Jag tror också att man ska jobba med utbildning, som vi gjorde i Arktis genom att belysa problemet med att isen smälter. Man ska inte krångla till det, som att gå baklänges någonstans för att få uppmärksamhet. Det viktiga är att man gör det man vill. Det är också viktigt med glädjen – man måste tycka om att vara en tusenkonstnär. Ett projekt som jag tycker är coolt är Annelie Pompes (klättra Everest och dyk djupast).

Vilka likheter finns mellan dig och Nordenskiöld?
En likhet är att vi båda var duktiga på att bygga ett team som kan jobba ihop. Sen lyckades vi båda samla ganska bra med pengar.

Varför klarar just du att leva på äventyr?
Jag har inte haft det lättare än någon annan. Jag ser på mig själv som vem som helst, men jag har lyckats för att jag har velat, och det är otroligt viktigt att du vill. Jag tror att entreprenörskapet är en väldigt viktig del i det. Man måste kunna skapa något från ingenting. Strukturera och planera. Det är kanske lättare att hitta äventyrare bland dem som finner glädje i att vara entreprenörer. Det som skiljer mig från många andra entreprenörer är att jag älskar att vara ute, jag gillar att kämpa, slita – och lukta lite svett.

Är kombinationen entreprenörskap och längtan till att vara ute ovanlig?
Nja, kanske, men det är just den kombinationen som är så viktig. Det finns egentligen två sätt att lösa det på. Antingen jobbar du som fan i fabriken och sparar pengar, eller så försöka du skapa förutsättningar med hjälp av samarbetspartners och sponsorer.

Varför valde du det senare?
Jag insåg att om jag skulle spara ihop de pengar som krävdes för Sydpolenexpeditionen skulle jag inte bli den första svensken, utan den äldsta.

Vad offrar man som äventyrare?
Inget speciellt, men man ska vara beredd på att jobba under osäkra omständigheter och eventuellt leva på vatten och bröd en tid. Många söker trygghet, men det är samtidigt tryggheten de försöker fly ifrån när de säger att de gärna skulle vilja vara äventyrare.

Är dit nya resebolag en ny fas?
Nja, det vet jag inte. Nä, jag drömmer fortfarande om att göra nya turer.

Hur ser inkomsterna ut?
Det kommer mest från föreläsningar. Sen har jag en rad sponsorer som betalar en del. Man blir ju dyrare och dyrare i drift också. Expeditionsresor är inget jag tjänar pengar på, ännu, men det är en produkt som är större än Skinnarmo. Det är något som inte jag behöver jobba med. Problemet med mitt andra företag är att det bara är jag som kan hålla mina föredrag.

Har du ett bra jobb?
Jag har världens bästa jobb. Jag jobbar mycket och är borta mycket, men det gör alla som vill komma någonstans. Det bästa är när någon kommer fram efter ett föredrag och berättar att jag har fått dem att ta tag i något eget projekt eller problem – deras egna poler. Sen får jag ju forsränna nerför Grand Canyon, skida till Nordpolen, som jag har gjort många gånger nu. Jag ser mig själv som en livsnjutare, som likväl kan njuta av att äta frystorkat i minus 40 som att uppskatta en fin middag. Det tycker jag man ska eftersträva i livet – att se olika värden i livet.

Vilka är baksidorna?
Att man resor mycket. Men i sommar har jag varit med min familj i två månader och Otto tycker att det är jättekul att vara med ute.

Finns det för stora egon inom äventyrsvärlden?
Ja, men det finns det väl överallt. Man måste nog vara ett ego för att lyckas med något som få människor har gjort, oavsett om det är äventyr eller inom affärsvälden. Anledningen till att jag gör vad jag gör är inte att jag vill bräcka någon annan, utan utmana mig själv, och där i ligger en skillnad. Och sen är jag den jag är – en go gubbe från Götet, halvfet, visst.

Det är inte alla som presenterar sig så?
Nä, och det har jag nog vunnit lite på. Jag har aldrig tagit mig själv på så stort allvar.

FOTO Glenn Mattsing

Läs även övriga artiklar ur serien:
Drömjobb – Paolo Roberto • Drömjobb – Anna Jansson • Drömjobb – Adrian Nordenborg • Drömjobb – Tim Ferriss • Drömjobb – Jamie Oliver • Drömjobb – Mike Rowe