Han är 13 år gammal och ska upp på 8000 meter. Medan en ny generation äventyrslystna barn utför monsterbravader i allt lägre åldrar, frågar sig de äldre: var går gränsen?

AV Bruce Barcott | UR Outside nr 5-2010

Det är en kall onsdagskväll i december och Big Bear Lake Performing Arts Center kryllar av ungar. Ikväll är det Warren Miller-film i Big Bear Lake, en småstad i bergen ovanför Los Angeles. En drös lokala nördar, alla med rufsigt hår och keps, far runt som berusade apor på stolarna.
”Chargers är bäst. Raiders är kass”.
”Raiders suger”!
”Urk, kolla på din sko”!
”Parker! Sätt dig här”!
Mitt i denna okoncentrerade röra kommer en lång, stillsam yngling utför gången, han stannar några gånger och pratar med några vuxna. Han ler blygt och hans mandelformade ögon kikar ut bakom en gardin av brunt vågigt hår. Han heter Jordan Romero och är 13 år gammal. I maj räknar han med att bli den yngste som någonsin bestigit Mount Everest.

Om han lyckas kan Jordan bli en av de mest kända ungdomarna i sin generation: Pojken som besteg Everest. Medan fler och fler av hans jämnåriga spelar videospel, kämpar mot fetma och jobbar på diabetes skulle han framstå som en enastående kontrast. Han tänker inspirera amerikanska ungdomar att bestiga sina egna berg. Eller åtminstone till att gå ut ibland. I kväll hoppas Jordan kunna få sina grannar att skänka några bidrag till hans utmaning. Det kommer att kosta honom cirka 280 000 kronor att bestiga Everest och i teamet ingår hans far Paul 40, och Pauls partner Karen Lundgren 44, båda multisportproffs. Team Romero kallar de sig och Everest är bara ett delmål.

Om Jordan kan klättra Everest och Vinsonmassivet på Antarktis, blir han den yngste någonsin som bestigit Seven Summits, de olika kontinenternas högsta toppar. Det är ett fåtal som lyckats bestiga topparna innan de fyllt trettio. Det är möjligt att Jordan lyckas innan han börjat raka sig. Ljuset dämpas. En bild av Jordan syns på filmduken.
”Det är en lokal filmproducent som gjort filmen” viskar Paul. ”Jag har inte sett den tidigare”.
Speakern sätter igång. ”Vid tretton års ålder har Jordan Romero från Big Bear redan gjort det som många erfarna bergsbestigare, tre eller fyra gånger så gamla, bara kan drömma om… När han var nio, inspirerades Jordan av en väggmålning i skolan som föreställde Seven Summits och han talade om för sin far, att de där skulle han upp på. Paul Romero, flygande ambulanssjukvårdare och multisportare som sin partner Karen Lundgren, var perfekta påhejare för att Jordans drömmar skulle gå i uppfyllelse”.

De har inte låtit någon tid gå till spillo. När Jordan var tio klättrade han och hans team Kilimanjaro i Afrika (5895 meter), Kosciusko i Australien (2228 meter) och Elbrus i Europa (5642 meter). Vid 11 slog han åldersrekordet på Aconcagua i Sydamerika (6962 meter) och han besteg Denali i Nordamerika (6194 meter). Förra året klättrade han uppför Carstensz Pyramid i Indonesien (4883 meter), Oceaniens högsta punkt och den så kallade ”åttonde” toppen. Återstår gör Vinsonmassivet på Antarktis (4892 meter) och Everest (8848 meter).

Berättandet fortsätter: ”Jordans motto, Ad alta (‘Mot toppen’), beskriver målet med hans resa… Vikten av att sätta och uppnå mål, leva ett aktivt och hälsosamt liv och att vara en sund förebild för andra barn är grundelementen i hans strävan”.
Paul Romero gillar det han ser.
”Snyggt jobbat” säger han när filmen är slut. ”Mycket bra”.
Jordan hoppar upp på scenen för att berätta för hopen om den lokala ut-och-tälta-kampanjen vars vapendragare han är. ”Först och främst vill jag tacka er för att ni kommit hit” säger han. ”Sedan vill jag påminna er om Seven Summits Youth Challenge, som är en uppmaning till alla ungdomar att bestiga de sju högsta bergen i området runt Big Bear”.

Han är lite generad där han simmar omkring inne i en för stor skjorta. Men flocken hejar och Jordan dunsar ner i sin stol, lättad över att han gjort sitt. Kompisarna retas lite med honom. Så sätter Warren Miller-filmen igång och han återgår till den anonyma rollen som vilken unge som helst, som blir hög av snöpornografi. På ett sätt är Jordan en helt vanlig kille. På ett annat är han det inte. Eller? Jordan Romero är kanske det som en trettonåring skulle kunna vara.

Men vänta lite. Tretton? och Everest? Så är det. Ett nytt fenomen har uppstått i äventyrsbranschen: barn som genomför jättebravader. Till sjöss slås rekord i allt yngre åldrar, seglarna som kastar loss blir allt yngre medan de tidigare rekordinnehavarna förtöjer vid kaj. År 1968, genomförde den 29-årige brittiske seglaren Robin Knox-Johnston, den första ensamseglingen jorden runt nonstop. Förra året upprepade två 17-åringar, amerikanen Zac Sunderland och britten Mike Perham, den bravaden. Australiensiskan Jessica Watson, 16, är nu mer än halvvägs på sin solosegling och Zac Sunderlands 16-åriga syster Abby, gav sig iväg i januari fast besluten att överträffa sin bror.

Något liknande pågår i bergen. I flera år efter det att Dick Bass 1985, skapade den kontinentala ticklistan, var registret över klättrare som fullföljt den är späckad med stjärnor, från den oefterhärmlige Reinhold Messner till den nyzeeländske legendaren Rob Hall. Numera finns det klättrare som bifogar Seven Summits i sina ansökningar till college. För tre år sedan stod den 18-åriga amerikanskan Samantha Larson på toppen av Mount Everest. Hon slog inte rekordhållerskan Ming Kipa Sherpa, den nepalesiska flicka som vid 15 besteg toppen år 2003, men hon knyckte titeln ”den yngsta Seven Summit-klättraren” från britten Rhys Miles Jones, som erövrade den sista toppen vid 20 års ålder.

Klicka på siffrorna nedan för att fortsätta läsa artikeln eller läs även: Yngst på toppen av Everest om Jordans toppbestigning.