Om du någon gång har planerat en mountainbikesemester kan jag slå vad om att du aldrig har haft Storbritannien som ett av dina förstahandsval. Och vanligtvis brukar cykelreportage handla om soliga och mer exotiska destinationer. Men om du hade hört talas om att Skottland har fått pris för sina mountainbikestigar kanske du skulle kommit på andra tankar? Faktum är att Skottland har fått statusen ”Global Superstar” av IMBA (International Mountainbike Association) två år i rad. Och det väckte min uppmärksamhet.

AV John Roche | UR Outside nr 4-2010

Generellt sett har de destinationer jag rest till hamnat under kategorin ”lång restid och dyr flygresa” Men eftersom Storbritannien ligger så nära är det lätt att dra fördel av en billig biljett hos ett lågprisbolag. Lägg till den relativt korta flygtiden så får du en bild av hur lättillgängligt Skottland är. Det tog bara en timme och fyrtio minuter att nå Edinburgh, och ytterligare 50 minuter att komma till Innerleithen, ett av de cykelcenter som utgör 7stanes. 7Stanes är just anledningen till IMBA:s utmärkelse. Projektet påbörjades efter att lederna kring Glentress, ett annat center, blev väldigt populära.

Från 2002 och fram till idag har planen varit att utvidga satsningen genom att utveckla ett antal nya cykelcenter, åtta totalt, som ska sträcka sig över södra Skottland. Drygt 45 miljoner kronor av gemensamma pengar från Storbritanninen och EU har investerats i utvecklingen av över 400 kilometer cykelleder i världsklass. Varje enskilt center har haft ambitionen att anpassa ledsystemen för alla nivåer, från nybörjare till avancerad, och inom en rad olika discipliner. Och det har blivit ett Mecka för MTB-cyklister.

Vi mötte upp med vår MB7-guide, Andy, vid vårt boende och över en kopp kaffe informerade han om den typ av cykling som väntade. Vi kom överens om ett turförslag som passade oss, och hämta våra cyklar. Det visade sig vara ett bra beslut att hyra cyklar i stället för att ta med egna. Vårt flygbolag hade en avgift på 600 kronor per cykel. Sen tillkommer arbetet med att packa och transportera cykeln till och från flygplatsen (vilket kanske också betyder större och dyrare taxi). Vår researrangör hade bokat cyklar genom cykelaffären The Hub in the Forest (Skogens nav), som ligger precis vid parkeringen och början av leden vid Glentress cykelcenter. Denna ägs och drivs av förre detta cykelproffsen Emma Guy och Tracy Brunger.

Affären är välutrustad, har kunnig personal och erbjuder ett brett sortiment av hyrcyklar med trendiga märken som Santa Cruz, Orange och LaPierre. En framdämpad cykel kostar 225 kronor per dag medan ett fullgung ligger på 445 kronor och uppåt. Jag upptäckte en annan fördel med att hyra cykel istället för att ta med egen. Och det var att man kan testa en cykel som man är intresserad av att köpa. Kalla det ”prova-på-innan-du-köper” Vi hade förbokat några Orange-5:or och inom några minuter hade affärens mekaniker ställt in dämpningen perfekt på cyklarna. Vi var då redo att rulla.

Det finns över 300 kilometer av naturlig singletrack i Tweed Valley, utöver de preparerade spåren. För att få lite distans i benen gav vi oss ut på en av stigarna. Vi valde rutten Zigenardalgången och passerade över floden Tweed. Vi gav oss på en lång stigning genom frodig skog som senare övergick till öppen terräng innan vi nådde toppen av kullen, där vi stannade för en paus. Det hade inte varit särskilt tekniskt svår åkning hittills, men klättringen tog oss ungefär en timme. Från den här utsiktsplasten kunde vi nu, i alla vädersträek, se milsvidder av kullar och dalgångar. Gröna och gula hagar med luddiga får, inramades av vita stenmurar. Jag kunde se oändliga möjligheter för mountainbikecykling här, och Andy försäkrade mig att det fanns leder över hela området. Färden tillbaka var fantastisk. En snabb och följsam singletrack slingrade sig hela vägen ner till Peebles.

Efter att vi nått floden Tweed igen var det bara en kort runda tillbaka till Glentress cykelcenter. Vi hade arbetat upp en god aptit och det var dags att spana in kaféets meny. Kaféet är beläget precis vid stigen och är utrustad med cykelställ, så att du kan göra din beställning och sedan sitta ute och njuta av lunchen. Vi märkte snabbt hur bra det verkligen var att cykla här. När målet är att komma hit och åka så mycket som möjligt uppskattar man bra faciliteter, vilket gör att man kan fokusera på cyklingen, och inte oroa sig över att i förväg ordna med lunch att bära med sig i ryggan.

Glentress är Skottlands största och mest kända mountainbikecenter, och fortfarande ett flaggskepp för sporten. Här har du tillgång till över 70 kilometer av stigar i världsklass, och ledbyggarna verkar vara ständigt upptagna med att utforma nya leder på grund av populariteten. Trots att vi var här mitt i veckan var det svårt att hitta parkering. Rutterna är bra skyltade och väl utmärkta. Nästan överallt hittar du gratis kartor som visar samtliga leder och graderingar. Vi cyklade ”Doogie bank” som i huvudsak är ett inkörsspår som leder till alla andra leder.

Efter vår långa morgontur gav vi oss på några blå, medelsvåra leder, kallade ”Electric Blue och Blue Velvet”, men även en hemligt utstakad stig kallad ”Zoom to boom” Alla leder har byggts till perfektion och man har lyckats skapa ett varierat utbud av stigar, alla med sin speciella karaktär och känsla. Zoom to boom-leden var en smalare singletrack som krävde lite mer tekniska färdigheter. På det stora hela hade vi toppenkul och jag måste erkänna att jag var imponerad över kvalitén på åkningen.

Klicka på siffrorna nedan för att fortsätta läsa artikeln.