Söder om Malmö i Limhamns gamla fiskehamn ligger s/y Mary av Rövarhamn infrusen
i den tjockaste isen på många år. Men det här är den sista vintern på länge
– snart kastar hon loss och börjar sin seglats jorden runt.

UR Outside nr 3-2010, Seglingsspecial

S/y Mary är hem- och drömprojekt för familjen Hammarberg. Ombord bor sedan åtta år Linda, Ludvig och skeppskatten Båtsman. Barnen Lovis och Otto flyttade ombord för fyra respektive två år sedan, direkt från BB. En ganska vanlig familj, men med en stor passion för att segla ­ gärna dit det är svårt att ta sig annat än med båt.
- ­Jag ser fram emot att vara ledig, upptäcka nya platser och få tid för varandra och barnen säger Ludvig.
Han har seglat sedan barnsben och har två gånger varit så långt som till Kanarieöarna. Och Linda håller med. Hennes seglingskarriär började i slutet av nittiotalet på Ludvigs båt, en sexmeters Havsfidra. Den skulle seglas från Madeira hem till Sverige och Linda hoppade ombord som gast.

- ­Vi har sedan dess velat komma iväg på riktigt, säger Linda. Ett par år senare köpte vi vår nuvarande båt på Kanarieöarna. Och de senaste åren har vi jobbat hårt för att betala av båten och spara pengar. Vi har också anpassat henne för segling med två barn, säger Linda. Vi har skaffat autopilot, rullsegel och gjort så att båten nu går att segla på bara en person.
Familjen är väl förberedd för sitt stora äventyr, bara sedan Lovis föddes har de redan seglat 7000 sjömil på våra nordliga breddgrader. Det är lika långt som från Sverige till Argentina.
- ­För ett par somrar sedan seglade vi upp längs Norges kust till Lofoten, säger Ludvig. Det var makalöst vackert och dramatiskt med flera hundra meter höga berg som stupar rakt ner i havet. Och fantastiskt fiske ­- det tog ibland bara ett par minuter så hade man middagen klar.

I augusti kastar de loss och tar kurs mot Brittiska öarna. För att slippa den tråkiga och tungt trafikerade Engelska kanalen korsar de Skottland genom Caledonian Canal, går söderut mellan England och Irland och styr sedan mot La Coruna i Spaniens nordvästra hörn. Därefter är planerna mera öppna.
- ­Det finns många platser vi drömmer om att åka till, som Påskön, Tristan da Cunha, Patagonien men jag vet av erfarenhet att det är meningslöst att planera för mycket när man seglar, säger Ludvig. Nu ska vi bara komma iväg.
- ­Vi vill också lyssna på folk vi möter och vara spontana, säger Linda. Samtidigt seglar vi den här gången med två små barn så vi kommer troligen att göra det enkelt för oss genom att hålla oss nära den klassiska rutten, med värmen och medvinden. Några avstickare här och där lär det säkert bli. Men Patagonien och Antarktis får nog vänta tills barnen blir äldre och själva kan bestämma om de vill följa med.

Långseglare använder sig ofta av jordens stora vädersystem. Och den klassiska rutten över Atlanten går med den passadvind som blåser starkt strax söder om Kanarieöarna och ger medvind hela vägen till Västindien. De flesta tar sedan genvägen genom Panamakanalen och seglar vidare via nya vädersystem över Stilla Havet. Det gör att man till viss del kan undvika de värsta stormarna. Men det går inte att gardera sig helt. Det är något alla seglare måste planera för.
- ­Vi är inte rädda för oväder, säger Ludvig. Men försöker undvika det så långt det går.
- ­Jag känner mig trygg med vår båt. Den är byggd för långsegling och rör sig bekvämt i vattnet, även om det går höga vågor, säger Linda.

De största utmaningarna de ser är just att segla med barn, speciellt på överfarterna. Då måste alltid någon hålla utkik, dygnet runt, efter fartyg och andra hinder,vilket gör det svårt att hinna sova. En annan utmaning för Linda och Ludvig är att få pengarna att räcka så länge som möjligt. De räknar med att klara sig på 150 000 om året. För att klara det kommer de att hålla sig till länder där det är billigt att leva, ligga på svaj för att undvika hamnavgifter, men också stanna på vackra öde platser där det inte går att göra av med pengar.
- ­Vi vill vara borta så länge som möjligt, säger Linda. Lovis börjar skolan om tre år, men vi har kollat upp möjligheten med hemundervisning och det verkar som om vi skulle kunna få hjälp med det. Så vi säger inget om när eller om vi kommer hem.

Följ s/y Marys resa på: » symary.wordpress.com

s/y Mary

Typ Joshua en 40-fots stålketch konstruerad av Jean Knocker.
Byggd Skrov och däck byggdes på META-varvet i Tarare Frankrike 1976. Därefter flyttades hon till Genèvesjön där hon färdigställdes 1985.
Material Stål
Riggtyp Ketch
Segelyta (krysställ) 96 kvm

Bredd 3,68 m
Längd 12,20 m
Tankar Vatten: ca 150 + 250 liter. Diesel: ca 180 + 220 liter. Fotogen: ca 160 liter.
Septiktank: ca 50 liter

Besättning

Linda, 36
TILL VARDAGS Jobbar med nya medier på ett energibolag, och frilansar som skribent.
HAR SEGLAT Över Nordsjön till Hebriderna, Orkney och Shetland. Runt hela Östersjön, och längs största delen av Skandinaviens kust. Hem från Kanarieöarna och Madeira.
SER FRAM EMOT Att få uppleva världen i sakta mak, långt från vardagsstressen.

Ludvig, 35
TILL VARDAGS Arbetar som beräkningsingenjör på en teknikkonsultfirma
HAR SEGLAT Sedan barnsben på västkusten och i Stockholms skärgård. Femton månaders långsegling Kanarieöarna tur och retur. Och i övrigt ungefär som Linda.
SER FRAM EMOT Nya platser, naturupplevelser och alla människor man möter på en långsegling.

Lovis, 4
TILL VARDAGS Går på dagis
HAR SEGLAT Bland annat till Lofoten Hebriderna och Haparanda. Totalt 7000 sjömil så här långt.
SER FRAM EMOT Aporna och späckhuggarna. Och att bada mycket.

Otto, 2
TILL VARDAGS Går på samma dagis som sin syster
HAR SEGLAT Östersjön och Bottenviken runt, Skottland och Hebriderna. Och Lofoten om man räknar tiden då han låg i mammas mage.
SER FRAM EMOT Att kolla in bilar och båtar världen över.

Båtsman 8 år
TILL VARDAGS Skeppskatt på heltid
HAR SEGLAT Med matte och husse i åtta år
SER FRAM EMOT Att få stanna hemma i Sverige, slippa långa överfarter och länder med krav på karantän.

FOTO Andreas Pastor

Läs även om Patrick Symmes segling mellan Haiti och Florida i: Mellan helvetet och havets djup