Tännäskröket tillhör destination Funäsdalens liftkortsområde och är den enda som tillhör de tio stora områdena i Sverige som inte har fått bidrag.
­- Vi har fått avslag två gånger och är inne med en tredje ansökan, säger Deniz Bulus, som arbetat som platschef på Tännäskröket.
Själva Tännäskröket är en liten skidanläggning under vardande. Tidigare fanns inget boende i närheten av liftarna, men sedan 2006 har ägarna investerat drygt 50 miljoner i boende, infrastruktur och liftar. Skidåkningen sker på två mindre berg ­ lite skämtsamt döpta till K1 och K2 ­ varav det ena ska bjuda på riktigt brant offpiståkning. Under de närmsta åren ska ytterligare två liftar vara på plats. Om man tittar på investering i förhållande till omsättning är Tännäskröket unikt.

Deniz Bulus berättar att omsättningen i snitt legat på 1,5 miljoner kronor per år de senaste fyra åren, men att den stadigt ökar i takt med investeringarna. En lift här och en där. Till synes små förandringar men sett ur ett längre perspektiv har utvecklingen påde mindre och mellanstora orterna varit omfattande. Och kanske är det just den nybyggaranda som man hittar i exempelvis Branäs, Lofsdalen och Funäsdalen som kommer locka framtidens skidåkare. Skistar kontrollerar över 50 procent av marknaden i Sverige, men har inte tillfört motsvarande vad gäller skidåkning. Skistars vd Mats Årjes är dock noggrann med att påpeka att jämförelser i investeringar måste ses över ännu längre tidsperioder än tio år.

Bilden ovan till höger: Mats Årjes VD – Skistar

­I ett välinvesterat skidområde kanske du inte behöver göra någonting de närmaste tio åren.
­- Vi har redan en existerande kapacitet som räcker och blir över, säger han om att Skistars liftsystem och backar inte växer i takt med landets övriga.
- Men alla håller inte med.

Åre ­ skidort av hög europeisk klass?
I februari 2007 hölls alpina VM i Åre. Jag själv var uppe ett par veckor tidigare och kunde konstatera att Åre hade förvandlats till ett slags Klondyke. Snickarnas hammarslag ekade outtröttligt över bygden och överallt reste sig halvfärdiga husbyggnader ur tjälen. Det gula trähuset, som förr var stationshus, såg ut som ett utedass bredvid den nya Åre Station. Byggboomen var så massiv att Åre Magasin varnade: ”Se upp så du inte felparkerar, någon kan ha byggt ett hus på bilen när du kommer tillbaka”. Effekten av VM har varit massiv och en bidragande orsak till att Åre har ökat antalet turistbäddar med uppåt 50 procent under 2000-talet. Enligt vissa har skidsystemet inte följt med i utvecklingen.

- ­Åre [skidsystemet] ser idag ut ungefär som det gjorde för tjugo år sedan. Det är med några få undantag samma järnskrot som står där idag, säger Bo Funke på Romme Alpin.
­- Men det är bra för Romme Alpin att inte Skistar utvecklar sin Skidåkning snabbare och bättre. Just därför känns de inte som ett hot, säger han vidare.
Andra är mer missnöjda över tillståndet. Åreprofilen Sune Malmström, som idag driver Hotell Diplomat Åregården och på 1970-talet satt med i projektledningen när den stora utbyggnaden av liftsystemet skedde, tycker att skidsystemet är för litet och ineffektivt.

Bilden ovan till höger: Sune Malmström – Åreprofilen som idag driver Hotell Diplomat Åregården.

­- Vad som lockar folk till Åre är skidåkningen. Skistar är väldigt bra på markandsföring, men produkten har dom enligt mig försummat, säger han.
Sune Malmström menar att de utbyggnader som skedde i och med VM inte har gett några nya åkområden och att det fortfarande är alldeles för trögt att ta sig runt i systemet.
- ­Idag är det väldiga köer från Björnensidan, man kommer knappt upp i det andra systemet under högsäsongen. Och liftarna är från 70-talet. Det är förfärligt, säger han.

I våras skrev Sune Malmström en debattartikel i Östersunds-Posten som skapade en viss efterdyning. Många kommenterade instämmande i det hans skrev. Önskemålen var framför allt att bygga ihop Åre med Duved och skapa bättre kommunikationer mellan Björnen och Åre. Liknande diskussioner har förts på skidforum som Freeride i flera år. Men få går ut offentligt. Sune Malmström menar att alltför många är beroende av, eller samarbetar med, Skistar.
­- Det är inte bara Åreborna som läser det här [debattartikeln], utan också gästerna. Därför drog jag mig väldigt länge för att skriva den. Istället pratade jag med styrelseledamöter, vd, platschefer med flera på Skistar. Men när det efter fem-sex år inte gav något resultat skrev jag artikeln, säger Sune Malmström som menar att Åre har potential att verkligen bli en skidort av hög europeisk klass.

- ­Men gör man inget nu så är det risk för att vi blir en andra rangens skidort.
Att Åres liftsystem inte skulle räcka håller inte Skistars vd Mats Årjes med om.
- ­För det första skulle jag vilja se beräkningsmodeller som styrker ett sånt uttalande. De beräkningsmodeller som jag tar del av är de man tillämpar i vår bransch. Och jag tror att de är extremt tillförlitliga och vittnar om att vi har en god kapacitet utifrån den bäddkapacitet som finns, säger han.
- ­Det är inte så att man går på hörsägen att nån stått i kö på nysårsdan och tycker det är kö då. Det funkar inte riktigt så.

Mats Årjes går inte in på sina beräkningar i detalj, men ger sig in i ett resonemang om ”kalla bäddar” alltså privata bäddar.
- ­Med kommersiella bäddar menar vi sådana som omsätts varje vecka, medan privata bäddar kanske används två-tre veckor per år. Och du kan aldrig dimensionera liftsystemet utifrån antalet totala bäddar som finns på en ort. För att då kommer du att köra en normal kapacitet under fåtal dar per år, men under resten av året har du en enormt stor överkapacitet.
I klartext menar Mats Årjes att liftköer under högsäsong är ett nödvändigt ont, åtminstone för ett börsnoterat vinstdrivande företag. Det förs visserligen diskussioner om utbyggnad, men Årjes är försiktig i sina uttalanden. Han återkommer till bäddarna.

-­ För ett sånt här bolag handlar det om att utveckla skidliftar och kapacitet där man kan förvänta sig en kommersiell bäddtillväxt som matchar den här typen av investeringar. För det är ändå det som det handlar om, säger Mats Årjes.
Bäddarna måste alltså öka ytterligare för att det ska vara värt att investera i skidsystemet. Den filosofin är i stort sett huggen i sten. I Skistars årsrapporter har det år efter år dykt upp en formulering som vittnar om det som Årjes säger: ”För att säkerställa verksamheten behöver Skistar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga av koncernens destinationer.” Att man ser privata bäddar som ett bekymmer ter sig naturligt.

Kö i liftarna
Men förvånande nog ­ utifrån Mats Årjes resonemang ­ har Skistar ökat kontrollen över antalet kommersiella bäddar de senaste fem åren med drygt 20 procent i Åre. Och sedan de två nya stolliftarna kom till vintern 2001/2002 har antalet skiddagar i liftsystemet ökat med nästan 30 procent. Omsättningen på liftkort har under samma period skjutit i höjden från 139 miljoner kronor till 214 miljoner kronor. Alltså med över 50 procent. Under nämnda period har Skistar bara ökat sin liftkapacitet i Åre med drygt två procent. Allt enligt Skistars egna uppgifter. Skistar har alltså pressat fram 30 procent större beläggning på liftarna, samtidigt som kapaciteten bara har ökat med två procent. Vad gäller orterna i Sälen är differensen lika tydlig, om än inte lika stor.

På tio år har skiddagarna ökat med 15 procent samtidigt som liftkapaciteten bara har ökat med knappt sex procent. För de skidåkare som har klagat på trängsel och bristande investeringar utifrån någon slags magkänsla är det här ett kvitto på att de har rätt, men det är knappast någon tröst. För aktieägarna är det däremot en bra affär. Skistar ökade sin vinst i år till 302 miljoner kronor, jämfört med 206 miljoner kronor i föregående räkenskapsår. Samtidigt föreslår styrelsen i Skistar att man ska höja aktieutdelningen från 4:50 till 5:00 kronor per aktie. De ger en vink om att Skistar kan konsten att locka folk till backarna.

Krav på liftkort för stughyrare
På Sälens Vinterland på Liseberg uteblir dock eventuella biljettintäkter. Den här dagen vill säga. Till tonerna av Stilla natt hostar plaströret i Skistars pist fram centimeter efter centimeter konstsnö. Regnet avskräcker barnen från att åka skidor, men för Skistars del är säsongen redan räddad. Bokningen är rekordhög. Så till den grad att man i Sälen satt upp en regel om att de som vill bo nära backarna under sport- och påsklov måste köpa liftkort för att få hyra stugor. Allt för att ”bereda plats” för utförsåkare.

Läs fler skidrelaterade artiklar här.