Just den här sommarveckan skulle Pontus egentligen ha jobbat lite dagtid i mammas inredningsbutik, något kvällsskift på en restaurant, ett pass i surfbutiken 6/5/4 och dessutom hjälpt sin pappa att måla om i lägenheten (där Pontus bor tillsammans med sin pappa just nu.) Men nu sitter han bredvid mig i bussen på väg mot en veckas surf istället. ”Ibland, speciellt när jag är borta längre perioder kan jag känna att jag offrar rätt mycket umgänge och vänner för surfingen” funderar han eftertänksamt. ”Men jag tror att mina nära och kära ändå förstår mig och ser någon sorts glädje för mig i det jag upplever. Det är det här som gör mig lycklig”. Han har precis kommit hem från nästan ett år i Australien och vid jul bär det av till San Diego där han tänker sig någon slags kombination av surf och medieplugg. Han har alltid haft ett behov av att skapa saker; filma, fota, skriva, surfa. Och nu senast har han börjat måla.

”Jag blev polare med en konstnär i Australien som tyckte att jag hade någon sorts talang. Han fixade material till mig ­- olja på duk ­- och lånade ut sin ateljé. Sen var vi på möten med konsthandlare och han bokade in mig på två utställningar till hösten, men allt har blivit väldigt oklart och diffust just nu” Konstnären har nämligen blivit helt omöjlig att få tag på sedan Pontus kom hem till Sverige. Vad Pontus kommer att syssla med i höst och resten av livet är därför oskrivet. Han pratar om att leva i nuet, men att han är för driven för att bara glida runt, att han vill ha ett jobb som är kreativt, och framförallt: ”Surfingen har blivit en alldeles för stor del av min lyckoburk för att jag nånsin ska kunna vara utan den” säger han.

Motorvägen mellan bordeaux och Anglet är 180 kilometer lång och spikrak. Vi diskuterar alla möjliga surfrelaterade ämnen, från fenor ”folk har för mycket fixidéer där, till var han vill bosätta sig ” ”inte Sverige tror jag, någonstans med bättre access till vågor och stabilare klimat” till om en framtida flickvän borde surfa eller inte ”skulle definitivt försöka lära henne”. Vi diskuterar om det är bra eller dåligt att surfscenen växer i Sverige. ”Bra för alla människor som hittar något vettigt att göra” tycker Pontus. ”Som surfare söker man alltid den bästa energin på vågen, jag tror att många som börjar surfa inser att det är bra att göra samma grej i livet, hehe. Det finns mycket positiv energi inom surfing.”

Snart inser vi att vi inte hinner till Anglet innan det blir mörkt så det blir ett stopp i Hossegor för att få surfa en timme. När vi kommer fram är det snålblåsigt, stökigt och ganska små vågor som visserligen ser ut att ha en del kraft. Det riktiga svallet kommer först i morgon. Trots de dåliga förhållandena går det inte att ta miste på Pontus motivation. ”Nu kör vi, fan vad kul!” nästan skriker han medan han vaxar sin bräda och slänger på sig våtdräkten med högsta fart ­ ytterligare en fördel med att komma från ett vågfattigt land som Sverige är att Pontus uppskattar alla typer av vågor. Rakt nedanför parkeringen har ett gäng duktiga surfare trängt ihop sig på det ställe där vågorna är minst dåliga. Pontus paddlar ut mitt ibland dem och fångar ivrigt och envist fler vågor än någon annan. Det ser ut som att han har väldigt roligt när han surfar. Han kommer inte upp ur vattnet förrän det blivit mörkt.

Han är nöjd, glad och uppfylld av den senaste timmens aktivitet. ”Shit vad skönt” . För trots att Pontus kommer från ett land där man egentligen kanske inte borde surfa, så gör han det, och gör det bra. Han kanske inte brinner för att tävla mot andra och tror definitivt inte på någon karriär som surfare, men att han älskar att surfa och envist försöker bli bättre, det märks och har gett honom både en SM-titel och landslagsplats. Vi packar ihop våra grejer och rulllar vidare mot en vecka fylld av det som Pontus och många andra svenska surfare har insett är det viktigaste med surfing: ”alla polare och själva ögonblicket när man står på vågen, det är där krutet ska brännas, säger Pontus med ett flin. ”

Läs även om Mark Anders surfresa till Frankrike i: Vad jag lärde mig (på min semester) på min franska surfexpedition