Ultradistanslöpningen växer
Intresset för löpning ökar i Sverige, säkert som en följd av det ökade intresset för hälsa. Men under de senaste åren har också intresset för den mest extrema formen av löpning ökat ­- ultradistanslöpning.

AV Glenn Mattsing | UR Outside nr 9-2009

Det handlar om att ta det lugnt, mycket lugnt menar ultradistanslöparen Andreas Falk från Stockholm som är en av försvarsmaktens sju halvtidsproffs.
­- Ett problem är att alla springer för snabbt i början. Anledningen till det ökade intresset för sporten är att först nu börjar folk inse att man inte behöver springa så snabbt, säger han.
På den internationella arenan är ultradistanslöpning stort, och i Holland arrangeras 100-kilometerslopp som drar lika många deltagare som Vasaloppet. Andreas är en av Sveriges bästa löpare på de verkligt långa distanserna, och hans mål är fastställt sedan länge.

- ­Jag ska bli världens bästa ultradistanslöpare, säger han bestämt.
Andreas har en militärs raka och bestämda sätt. Han är idrottsofficer och utbildar sig just nu till kapten inom armén, men när han beskriver sin senaste tävling, Trans Europe Footrace (läs mer om racet längre ner i artikeln), blir han mjukare. Det var andra gången tävlingen arrangerades och denna gång var ”banan” dragen som en linje från Italien till Nordkap ­ en total distans på 4 485 kilometer!
- Jag läste om den första Trans Europetävlingen som arrangerades 2003, och när de annonserade för årets tävling 2005 bestämde jag mig. Ett år efter hade jag fixat sponsorer och då drog träningen igång på allvar.
- Jag hade alltså tävlingen i fokus under tre år, säger han.
Men vägen till att genomföra ett av världens längsta löpartävlingar har gått via andra tävlingar.

Hans första stora mål var att springa över 20 mil på 24 timmar, och det gjorde han 2004. Tre år senare genomförde han det 55 mil långa etapploppet Pieter ROG pad i Holland, som han vann helt ohotad. Samma sommar placerade han sig på nionde plats i Erkrath, ett sex-dagarslopp i Tyskland. Och nu Trans Europe Footrace, där han placerade sig på 18 plats.
- När jag såg mina idoler bakom mig i resultatlistan insåg jag att det kommer att gå bra, mycket bra, säger han stolt.
Nästa fokus ligger på det svenska rekordet.
­- Jag ska slå ett svenskt rekord på någon av ultradistanserna, vilken distans vill jag inte berätta, säger han lika hemlighetsfullt som övertygande.
Därefter siktar han på det sista målet ­ att bli världens bästa ultradistanslöpare.
­- Innan 2020 ska jag ha nått målet, säger han.

Ultradistanslöpning ­- en ny gren inom friidrottsförbundet
Sedan några år tillbaka har flera ultralöpare uppvaktat Svenska Friidrottsförbundet i hopp om att ultradistanslöpning ska bli en ny gren inom friidrotten. Nu finns också en kommitté som undersöker möjligheterna för den eventuellt nya grenen.
­- Vi hoppas och tror att ultradistanslöpning ska bli en disciplin bland alla andra inom friidrottsförbundet. Det kommer inte att ske nästa år, men kanske om några år, säger Cecilia Petersson som är ordförande i kommittén.
Det som har gjort läget desto mer intressant är de senaste framgångarna för svensk ultradistanslöpning.

- ­Vi har tagit några stora mästerskapsmedaljer den senaste tiden, som Henrik Olssons VM-guld på 24-timmars, Jonas Buuds Em-guld och VM-silver på 100 kilometer. Han tog dessutom hem första platsen på Swiss Alpine, för tredje året i rad! Och Lena Gavelins vann damklassen, säger hon.
Men Friidrottsförbundet tycker att sporten saknar bredd.
­- Jag håller med om att vi inte har tillräcklig bredd i toppen. Vi måste rekrytera fler löpare, erkänner hon.
Men hon tror också att det handlar om uppfattningen om sporten.
­- Inom friidrottsförbundet är man van vid snabbare kilometertider än vad vi presterar. Men man måste komma ihåg att det är extrema distanser och man ska kunna få i sig mat under tiden ­ man måste se till hela utmaningen, menar hon.

Ett önskvärt första steg är att ett officiellt svenskt rekord introduceras. Det innebär att en kvalitetsgranskning genomförs och en tidsnivå upprättas för att se hur många aktiva som klarar tiden, samt att dopingkontroller införs. Därefter kan det bli tal om officiella SM-tävlingar, och då skulle också intresset öka. Hennes förhoppning är att allt fler maratonlöpare och multisportare upptäcker sporten så att antalet aktiva ökar. Först då har sporten potential att bli en stor sport, som lyfts in i förbundet, och som kanske också på lång sikt får OS-status.
­- Jag tror att sporten har potential att få OS-status i framtiden, säger hon och tillägger att det då kanske kan bli konkurrens mellan maratonförespråkarna och ultradistansförespråkarna.

Men nu ligger fokus på Friidrottsförbundet, och hennes egen träning. Hon tränar sex till sju mil i veckan, vilket hon tycker är ganska lite jämfört med många andra. Hon varvar ”kortare” pass med tre tremilspass och ser vissa tävlingar som bra träning. Hon tycker att det svåraste är att hålla igen på tävlingarna så att kroppen hinner återhämta sig i tid. Precis som Andreas är hon övertygad om att man måste älska att springa för att klara sina mål som ultradistanslöpare. Som när Andreas drog på sig löparskorna för ett tre-milspass under en av sommarens finaste dagar, då alla andra låg på stranden.

Bli en ultralöpare
Hur vet man att man har en Rune Larsson i sig? Ja, man måste givetvis gilla att springa långt för att bli en duktig ultradistanslöpare. Man kan springa tjejmilen utan att gilla det, och med lite träning genomföra halvmaran och kanske ett maraton halvhjärtat. Men när det gäller 100 kilometer är det annorlunda, då måste man verkligen gilla det. Har du redan genomfört en halvmara eller ett maraton har du troligtvis fysiken för att gå vidare. Enligt Andreas börjar det med att inse att de flesta faktiskt kan bli ultralöpare. Han lyfter gärna fram det faktum att det förekommer färre skador inom ultralöpningen jämfört med maraton. Anledningen?
­- Vi springer långsamt och lyfter fötterna så lite som möjligt, säger han.

Trans europe footrace
START Bari, Italien
MÅL Nordkap, Norge
TOTAL DISTANS 4487,7 km

LÄNGSTA DAGSETAPP 95,1 km
KORTASTE DAGSETAPP 44 km
MEDELDISTANS 70,1 km
ANTAL KVINNOR 11
ANTAL MÄN 57 VINNARTID 378 h. 12 min. (Rainer Koch, Tyskland)

*Rune Larsson har rekordet på 24-timmars: 262 640 meter.

Från halvmara till ultra på ett år

För att gå från en halvmara till en ultradistans på 50 kilometer tycker Andreas att man ska börja med att fokusera på löptiden, inte distansen. Sen måste man också börja träna på att få i sig energi under arbete. Det är väldigt vanligt att Vasaloppsåkare och löpare får ont i magen för att kroppen inte är van att smälta mat med en puls på 120. Det är också viktigt att acceptera att gå ­ det är vanligt ultralöpare går sträckor under tävlingarna. Träna minst ett långpass i veckan (ungefär tre timmar långt), sen två till tre pass som är halvlånga (1 till 2 mil). Se till att öka träningen sakta så att du till slut kan vara igång i fem timmar. Bålen är viktigare än man tror. Genomför regelbunden styrketräning för att stärka bålen. Börjar du nu har du alltså goda chanser att ställa upp i nästa sommars utmaningar. Känner du dig mogen redan nu? Här är årets sista tävlingar:

FRÖSÖ 6-TIMMARS
26 september
SÖRMLAND ULTRA MARATHON 50 KM
10 oktober
sormlandultra.se
MARKUSLOPPET 50 KM
24 oktober
teamcreate.se