Forspaddling i en kanjon, instängd mellan lodräta klippväggar, och utan andra utvägar än att fortsätta framåt oavsett hur svåra forsarna blir, ter sig för många skrämmande. Dennis Franzén tycker att det är det bästa som finns. Detta är norska Vestlandets djupaste raviner.

AV Lars Larsson | UR Outside nr 5-2009

”Håll i repet och klättra ut över kanten” , uppmanar Dennis mig. Jag tittar oroligt ut över axeln och ser det grönskimrande vattnet sju meter längre ner. Ovanför oss reser sig en flera hundra meter hög bergvägg, som gör det omöjligt att ta sig ur den kanjon vi befinner oss i. Nedanför oss, ett tiotal meter längre uppströms, har nedfallna klippblock skapat en farlig och ofarbar fors. Enda vägen att ta sig vidare är att klättra upp förbi denna passage och sedan fira sig tillbaka ner till vattnet utför en nästan lodrät vägg.

Därifrån går det att fortsätta paddlingen på Raundalselvi ­ en av Norges tuffaste älvar. Jag håller den nedhängande änden av repet med högerhanden och greppar krampaktigt om förankringen med den vänstra. Kruxet är att krypa ut baklänges över kanten tills jag får repet till förankringen sträckt, först därefter kan jag börja fira. Höjdrädsla och rädsla för att drunkna i vatten är starkt nedärvda och instinktiva. Denna tur kombinerar både höga klippor och livsfarliga klass 6-forsar. Med andra ord det bästa av två världar.

Jag tar mod till mig och hasar mig ut över kanten baklänges. ”Ta det lugnt, jag håller dig i repet” säger Dennis lugnande. , När jag väl slappnar av och låter selen och repet bära mig är det inga problem. Sakta men säkert firar jag mig ner med små hopp, tills jag kommer ner i vattnet och kan koppla ur mig. Det är en hisnande känsla att stå nere i botten av kanjonen helt omsluten av klippor. Allt är så stort. De nedrasade blocken som ligger i botten är stora som tvåvåningshus och man kan se var de har suttit på väggen ovanför. Efter att klätterutrustningen samlats ihop och packats ner i kajakerna igen paddlar vi vidare.

Alla är glada och uppsluppna eftersom vi nu klarat oss förbi det knepigaste partiet och den djupaste delen av kanjonen. Men det dröjer inte länge förrän vi stöter på nästa utmaning i form av ett större vattenfall. Under normala förhållande väljer du vanligtvis vilka forsar du vill paddla och vilka du hellre bär förbi, om du tycker att de är för svåra. Men när du befinner dig i en kanjon förändras dessa spelregler. Vissa forsar kan fortfarande vara lätta att bära förbi, andra kräver fullfjädrad klätterutrustning.

-> ARTIKELN FORTSÄTTER, KLICKA PÅ SIFFRORNA NEDAN FÖR ATT BLÄDDRA VIDARE.