INDIEN HAR FEL
Att ge sig iväg på expeditioner är givetvis alltid intressant. Vacker natur, utmaningar, nya spännande upplevelser, och den här gånger också med uppdrag att bidra med information inom ett område som väckt så starka känslor att officiella organ troligtvis medvetet ljugit. Det går som bekant mycket prestige i att vara i besittning av det som är högst, störst eller längst. Ett praktexempel är att Indien fortfarande, till dags dato, mot bättre vetande, hävdar att Khardungpasset är världens högsta vägpass, och anger höjden till 5 604 meter även om att dussintals mätningar visar att det inte ens är över 5 400 meter.

Hur som helst, vårt (Nadines och mitt) första uppdrag var att mäta de högsta topparna i Sydamerika, där det fortfarande tjafsades på högsta tänkbara nivå om vilka berg som var högst. Många trodde att Chile sedan länge kastat in handduken angående påståendet att Ojos del Salado var högre än Aconcagua efter att länge ha hävdat att det var över 7 000 meter. En av dom som slagit fast dess höjd till 7 084 meter var Pinochet. Och nu var det på gång igen. På två fronter. Chile hävdade återigen att Ojos del Salado kunde vara högst och Argentina hade nu ”bevis” på att Pissis i sin tur var högre än Ojos del Salado, vilket skulle ge Argentina rätten att stoltsera med Sydamerikas två högsta punkter eftersom de ansåg att det inte fanns någon tvekan om att Aconcagua var högst.

Vår första mätexpedition gick med andra ord till Sydamerika, och efter att ha cyklat runt och klättrat berg i parti och minut kunde vi konstatera att de officiella listorna var mycket korrekta, och att det inte var något snack om att ordningen på Sydamerikas berg var: Aconcagua, Ojos del Salado, Pissis och Bonete Chico. Vi mätte dem alla från respektive topp och kunde konstatera att SRTM svarade skrämmande väl mot våra GPS-mätningar. Ett nytt ”problem” hade dock uppstått för både bergsmätare och klätterhistoriens listpersoner ­ det gick inte med säkerhet att bestämma vilken av Pissis tre nästan lika höga toppar som var högst. Faktumet skapar också osäkerhet om vem som kan titulera sig som förstagångsbestigare.

De tre topparna ligger alla inom tre meter och man kan antagligen bara kora vinnaren med en så kallad DGPS (Differential GPS), en ännu mer avancerad enhet som också väger in redan korrekt mätta referenspunkter i ekvationen.