Vår nästanäventyrare, MAGNUS KARLSSON, har tagit sin kropp på besiktning hos Sportsupportcenter i Tänndalen. Och jo, det blev ett par tvåor i protokollet …

AV MAGNUS KARLSSON | UR Outside nr 6-2008

Så snart jag kom på fjellen fick jag liksom ett nytt lif, och det var såsom en tung börda tagits af mig!
(Carl von Linné)

Som gammal idrottsman (jo, jag vill gärna hävda att det var så) har jag lärt mig att det man gör ­ det gör man ordentligt! Så när kroppen slutgiltigt sa ifrån till följd av misskötta skador och skavanker byttes en satsning ut mot en annan. Blev jag ordinerad vila så skulle jag också vila. Men jag skulle inte bara vila, jag skulle ta mig fan bli världsmästare i vilning! Satsningen mot världstoppen (eller botten..) inleddes ambitiöst. Sportdryck byttes raskt ut mot folköl, pastan mot potatischips och cykeln mot soffan. Kroppens endorfinbehov krävde fortfarande sitt och Eurosports sändningar från Tour de France blev min drog.

Ganska exakt 10 år senare sitter jag i bilen på väg norrut. Jag behöver hitta motivation till ny och bättre livsföring och få en spark i baken. Ambitionen är (som vanligt) att komma i form och gå ner några kilo. För vilken gång i ordningen minns jag inte, men nu är det allvar! Exakt vad som knuffade upp mig ur soffan den här gången kan man spekulera i, men en allt mer vältränad och hälsomedveten fru (typiskt begynnande 40-årskris om du frågar mig..) i kombination med tilltagande oro för att kanske lämnas till förmån för någon yngre och mer atletisk förmåga, bidrog säkert.

Målet för min fysiska resa var Hotell Tänndalen och ”Sport supportcenter” i Funäsdalen. Jag behövde en nystart, men jag ville göra det ordentligt den här gången. Målet för min mentala resa var dock ännu något diffus, men innan helgen var över skulle mina fritidsvanor förändras drastiskt. Föga anade jag vad som komma skulle. Dagarna i soffan var räknade, sanna mina ord!